Än en gång adopterar Madonna korrupt och oetiskt såsom otaliga andra västerlänningar har gjort och gör

En hög andel av alla västerländska superkändisar som har utlandsadopterade barn, och de är mängder ända sedan den s k 68-revolutionen när den moderna antirasismens födelse gick hand i hand med både transrasiala adoptioner och interrasiala relationer (d v s för många västerlänningar på 1960-, 70- och 80-talen handlade det inte bara om att vara för Tredje världen, för icke-vita människor och för de gamla kolonierna utan om att ta in den Andra i sitt eget hem och i sin egen familj i form av adoptioner och intimrelationer), har gjort sig skyldiga till denna typ av adoptioner av barn från Afrika, Asien eller Latinamerika (och på senare år även från Östeuropa) vilka ha visat sig ha en eller båda föräldrarna eller far- eller morföräldrarna eller andra nära släktingar i livet, d v s de är därmed inga s k ”orphans” eller föräldralösa utan har helt enkelt gjorts föräldralösa av predatoriska ”child finders” (tänk streetsmarta och charmiga Tredje världen-grabbar som kör runt på mopeder och ”fixar och trixar” i Tredje världens enorma och kaotiska jättestäder), hänsynslösa adoptionsbyråer (tänk girig och västerlandiserad Tredje världen-övre medelklass som ofta föraktar sina egna ursprungskulturer och samarbetar intimt med ofta progressiv västerländsk övre medelklass som vill hjälpa eller t o m rädda Tredje världens barn), genomkorrupta tjänstemän (betänk att i stort sett samtliga suveräna stater i Afrika, Asien och Latinamerika och tyvärr även i Östeuropa är mer eller mindre genomkorrupta med några få undantag) och inte minst på grund av de extremt höga summor som är i omlopp inom den globala adoptionsindustrin när 10 000-tals västerlänningar konkurrerar om s k adopterbara barn med sina för och i ursprungsländerna enorma förmögenheter och jättelika inkomster.
 
 
Och tyvärr är de västerländska superkändisarnas adoptioner bara toppen på ett isberg:
 
Sedan 1950-talet har över en miljon barn från de gamla kolonierna adopterats till västvärlden (varav 60 000 till Sverige och över 100 000 eller hela en tiondel till Skandinavien) och med stor sannolikhet har en absolut majoritet av dem gjorts ”adopterbara” (och kommodifierats och förvaruligats för att tala med marxisterna) och adopterats av svenskar, skandinaver och västerlänningar enkom tack vare att adoptionsindustrin för evigt och för alltid har suddat bort och utplånat de adopterades familjehistorier så att de aldrig någonsin kan hitta sina biologiska föräldrar och familjer mer (och de kan i sin tur heller aldrig någonsin hitta sina bortadopterade barn och släktingar som har hamnat i Sverige, i Skandinavien och i Väst) samt manipulerat och förfalskat deras födelsedatum och födelseort. En absolut majoritet av alla utlandsadopterade är med andra ord sannolikt äldre än vad de tror att de är och är sannolikt födda på andra platser än vad de tror att de är och är framför allt sannolikt inte föräldralösa (och ofta heller inte s k hittebarn) vilket de också tror att de är.
 
Än idag adopterar svenskarna, skandinaverna och västerlänningarna 10 000-tals barn från de gamla kolonierna och på senare år även från Östeuropa och än idag fortsätter tyvärr denna sista legala och åtminstone i Väst och bland västerlänningarna (OBS: jag vet att det finns undantag här, d v s jag vet mycket väl att det finns svenskar, skandinaver och västerlänningar som är emot utlandsadoptioner) helt och hållet socialt accepterade och även kulturellt institutionaliserade människohandel som dessutom inte bara innefattar att handla med människor som har omvandlats till marknadsanpassade produkter enligt svenskarnas, skandinavernas och västerlänningarnas visserligen förståeliga och desperata barnlängtansönskemål utan just också om att människors (d v s de utlandsadopterade själva) historier och identiteter för evigt och för alltid utplånas och förstörs och den stora skandalen i sammanhanget är inte bara att allt detta äger rum i antirasismens namn (”de gamla kolonierna i Afrika, Asien och Latinamerika behöver svenskarnas, skandinavernas och västvärldens hjälp och stöd”) och i pronatalismens namn (”alla svenskar, skandinaver och västerlänningar ska ha rätt att få barn och få reproducera sig till vilket pris som helst och med full uppbackning av samhället”) utan att de som utsätts för detta (d v s de utlandsadopterade själva) oftast själva inte ens är medvetna om att deras historier och identiteter är utsuddade och förfalskade.