Om att särredovisa invånare med utomvästerländsk bakgrund i den offentliga statistiken

Under många år har jag kanske varit den ende inom den svenska forskarvärlden och inom offentligheten överhuvudtaget som ganska så tydligt (och kanske t o m rätt så starkt och hårt) har argumenterat för och förespråkat mer och bättre diversifierad statistik om landets minoritetsinvånare och våra skandinaviska grannländer har i just detta sammanhang gått före oss (enligt mig i varje fall) genom att institutionalisera att den offentliga statistiken alltid särredovisar utom- eller icke-västerländsk bakgrund (”ikke-vestlig” som det heter i Danmark och Norge) ungefär som att vi i Sverige har institutionaliserat att den offentliga statistiken alltid särredovisar kvinnor och män (d v s juridiskt kön).
 
Tack vare att Danmark och Norge specificerar och särredovisar sina invånare med utom- eller icke-västerländsk bakgrund (och inklusive både invandrarna och deras barn och efterkommande inklusive de adopterade och de blandade med utom- eller icke-västerländsk bakgrund) så vet dessa länders regeringar och myndigheter mycket mer om vilka invånare som är allra mest marginaliserade än vad vi gör i Sverige.
 
I Sverige är det i stort sett enbart Arbetsförmedlingen som särredovisar det som ibland i det svenska sammanhanget kallas utomeuropeisk bakgrund och detta görs inte heller alltid utan då och då och gissningsvis handlar det svenska motståndet mot att specificera och diversifiera statistiken om landets minoritetsinvånare om att den svenska regeringen och de svenska myndigheterna vill undvika att stigmatisera landets utomeuropéer (och landets miljonprogramsområden) än mer.
 
En aspekt den danska (och norska) särredovisningen är naturligtvis att danskar i gemen och ”dansken på gatan” (liksom norrmän i gemen och ”norrmannen på gatan”) vet mycket mer om hur det går för de danska (och norska) invånarna med utomvästerländsk bakgrund än vad ”medelsvensson” gör vad gäller situationen för landets invånare med utomvästerländsk bakgrund men ibland kan denna typ av särredovisning också leda till tråkigheter såsom danska Folketingets senaste uttalande som danska Liberalerna och danska Sverigedemokraterna stod bakom:
 
 
Eftersom danska SCB särredovisar de danska invånarna med utomvästerländsk bakgrund kan danska SCB regelbundet publicera offentlig statistik om att exempelvis vissa stadsdelar i Danmark numera domineras av invånare med utomvästerländsk bakgrund (dessa stadsdelar benämns för övrigt officiellt som ghetton i Danmark medan de i Sverige som bekant officiellt kallas utsatta områden eller utanförskapsområden) och vilket då tyvärr kan leda till att danska politiker och majoritetsdanskar som tar del av denna offentliggjorda statistik reagerar på ett negativt sätt.