OECD påpekar att situationen för landets utomeuropéer blir alltmer oroväckande: Skyhög arbetslöshet och extrem trångboddhet

Ingen har väl missat att OECD igår hyllade Sverige som ett av världens absolut bästa länder att bo och leva i och som ett av världens just nu rikaste och mest framgångsrika länder (bl a bäst i världen på vård och hälsa, bäst i världen på miljö och klimat och näst bäst i världen på balans mellan arbete och fritid och på jobb och inkomster) men gårdagens OECD-rapport innehöll också en del tråkigheter för landets invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund.
Arbete 2.jpg
 
Sverige är det land i OECD (d v s västvärlden plus ytterligare 6 länder som vi sällan tänker på som västvärlden såsom exempelvis Chile, Mexiko, Japan och Sydkorea) där klyftorna ökar allra snabbast just nu även om det sker från en låg nivå och även om klyftorna fortfarande är mindre i Sverige än i de allra flesta andra västländer (och fr a än i länder som Chile, Mexiko och Sydkorea) och mycket tyder på att det handlar om den alltmer oroväckande situationen för landets utomeuropeisk bakgrund-invånare:
Arbetslöshet.jpg
 
Arbetslösheten bland utomeuropeisk bakgrund-invånarna har ökat dramatiskt sedan finanskrisen 2008, d v s många år innan det s k flyktingkrisåret som många annars ju ”skyller” på för att förklara varför arbetslösheten är så hög bland landets utomeuropéer, skillnaden mellan att ha ett jobb eller ej bland inrikes och utrikes födda är fortfarande som allra störst i Sverige vad gäller kvinnor (skillnaden ligger på kring 20%) medan ”vi” faktiskt har sjunkit till andraplatsen vad gäller män (idag ser det mer illa ut i Mexiko för landets centralamerikanska invandrarmän men samtidigt är det inte en alldeles adekvat jämförelse så i praktiken är vi ju fortfarande på jumboplats) och sist men inte minst så konstaterar OECD att Sveriges invånare med utomeuropeisk bakgrund bor och lever mycket mer trångbodda än utomeuropéerna i andra OECD-länder: Det är 300% vanligare att att bo och leva trångbott bland utomeuropéerna i Sverige än bland de inrikes födda och det är dubbelt så vanligt att utomeuropéerna i Sverige bor trångbott än utomeuropéerna i andra OECD-länder.
Trångboddhet.jpg
 
Sedan betyder inte det att det är värre att som utomeuropé bo i en visserligen trångbodd men samtidigt välplanerad och modern lägenhet som tillhör allmännyttan i ett svenskt miljonprogramsområde än att som utomeuropé bo och leva i visserligen ytterst rymliga och ibland t o m jättelika gamla borgarvåningar och t o m i vissa fall i mindre palats i de historiska innerstäderna som ägs och drivs av giriga s k slumvärdar och vilka fr a är rejält eller t o m gravt nedgångna (läs: skulpturer och ornament som riskerar att falla ned, stuckatur full med mögel, läckande och trasiga tak, dragiga fönster som inte har bytts ut sedan anno 1910 o s v).
 
Samtidigt meddelar Arbetsförmedlingen idag att av den svenska arbetsmarknadens samtliga 16 yrkesområdeskategorier (d v s branscher eller sfärer) så lider hela 15 av arbetskrafts- och kompetensförsörjningsbrist p g a de stora pensionsavgångarna (av fr a majoritetssvenskar och invandrare från övriga Norden och Europa) och det ser mycket illa ut inom pedagogiskt arbete- och skol- och utbildningssektorn (som uppnår hela 4,1 på det bristindex som utgörs av en femgradig skala) liksom inom hälso- och sjukvårds- och vård- och omsorgssektorn och inom sfärer som bygg- och anläggning, data/IT, hotell och restaurang, produktion och tillverkning, socialt arbete och installation, drift och underhåll samt inom yrken som bussförare, ingenjörer, läkare, telefonförsäljare, kockar, lokförare, tandläkare, inköpare, marknadsanalytiker och bilmekaniker.
 
Att det går mycket bra för Sverige just nu kan m a o förändras ganska så snart när arbetskraftsbristen förvärras och kompetensförsörjningskrisen tilltar för varje år som går liksom att högkonjunkturen fortsätter att vara en självklarhet: Det blir nämligen alltmer tydligt att landets utomeuropéer är på god väg att avgöra Sveriges framtid, d v s hur det går för utomeuropéerna kommer att påverka hur det går för Sverige och inte minst då OECD påpekar i sin rapport att utomeuropeisk bakgrund-invånarna i landet är unga eller t o m extremt unga jämfört med majoritetssvenskarna och landets invånare med nordisk och europeisk bakgrund vilka omvänt inte är särskilt unga längre (d v s de är redan eller blir alltmer medelålders eller äldre).