Om Birgitta Odén som kvinnlig förebild – än en gång

Läser den nyutkomna ”En annan historia” som Lina Thomsgård är redaktör för och noterar att professor Bodil Jönsson har bidragit med ett hyllningsporträtt av den nyligen avlidna historieprofessorn Birgitta Odén, landets första kvinnliga professor i historia och tillika Lunds universitets första kvinnliga professor, som tillägnades en bok på sin 90-årsdag 2012 och som Jönsson var medredaktör för tillsammans med den numera smått högerradikale Anders Björnsson och som professor Eva Österberg skrev förordet till.

16602899_10154379962395847_8401118147288505755_n

Nu är det självklart så att landets alla kvinnliga forskare behöver sina förebilder och att landets alla kvinnor överhuvudtaget gör det och vilket ju är själva syftet med Thomsgårds nya antologi vari f ö även Patrik Lundberg skriver om den adoptivkoreanska förebilden Susanne Brink. Återigen måste jag dock påminna om att Odén ägnade sig åt rent ut sagt historierevisionistiska tendenser (OBS: naturligtvis ifrågasatte hon inte nazisternas folkmord på de europeiska judarna) innan sin bortgång trots att Jönsson beskriver henne som en ”starkt disciplinerad källkritisk historieforskare” av den gamla skolan (d v s Odén var inte en historiker som attraherades av några s k stora teorier och s k kritiska perspektiv):
Det verkar nämligen tyvärr som att Odén vid slutet av sitt liv närmast blev besatt av att i hederns namn till varje pris rehabilitera och ärerädda sin gamle företrädare, handledare och mentor Sture Bolin från Sverker Oredssons ”beskyllning” att Bolin skulle ha varit högerextremist och vilket möjligen bottnade i att hennes egen man och hennes egen mor var organiserade högerextremister en gång i tiden.