Receptionen av Park Chan-wooks The Handmaiden

De svenska filmkritikernas recensioner av Park Chan-wooks senaste film The Handmaiden (Kammarjungfrun) som har Sverigepremiär idag är inte oväntat och med rätta överväldigande positiva och Park prisas som den intellektuella, politiska och estetiskt medvetna (vänster)regissör han verkligen är men liksom med Parks film Lady Vengeance missar svenskarna än en gång att nämna den så tydliga postkoloniala (och samtida) adoptionskritik som inleder filmen och som har bäring på Sverige (då svenskarna ju har adopterat 10 000 koreanska barn: Parks budskap som inleder filmen är helt enkelt att koreanerna säljer sina barn och även sina kvinnor till de som för närvarande dominerar landet, Asien eller världen) och likaså är kunskapen om det Japanska imperiets kolonialpolitik i Korea ganska så skral: Japan ockuperade inte Korea utan annekterade helt sonika landet på samma sätt som att Frankrike annekterade Algeriet och Storbritannien (visserligen långt tidigare) annekterade Irland och Korea blev därmed en åtminstone på pappret (liksom Algeriet och Irland) inkorporerad del av det Japanska imperiets kärnområde (liksom Algeriet och Irland) och en bosättarkoloni som styrdes av en utpräglad (tvångs)assimilationspolitik (liksom Algeriet och Irland) och det är den specifika, unika och ”intima” koloniala situationen som just skildras i The Handmaiden (och som även rådde i Algeriet och Irland).