Mellan 1944-70 var det möjligt att upphäva en adoption av (ras)biologiska skäl

På 1910-, 20- och 30-talen tillkom en rad lagar (såsom exempelvis äktenskapslagen) som syftade till att lösa den s k befolkningsfrågan (som i praktiken var en s k rasfråga) och en gång för alla stoppa den svenska massutvandringen till USA (och till andra västerländska bosättarkolonier över haven) och som handlade om att säkerställa den fortsatta reproduktionen av den s k mervärdiga delen av den svenska befolkningen genom s k positiv rashygien (de s k mervärdiga uppmuntrades att reproducera sig så mycket som möjligt genom införandet av olika ekonomiska incitament och inrättandet av olika sociala välfärdstjänster såsom s k mödrapenning) medan den s k mindervärdiga delen av den svenska befolkningen som oftast kategoriserades och benämndes som s k sinnesslöa skulle förhindras att reproducera sig genom s k negativ rashygien (t ex genom steriliseringar och tvångsaborter) och på 1940-talet (d v s mitt under brinnande världskrig) skärptes flera av dessa lagar och blev än mer (ras)biologiska (såsom exempelvis steriliseringslagen).
 
Ett exempel på det är den svenska adoptionslagen som tillkom 1917 och som reviderades 1944 och då införde möjligheten för adoptivföräldrarna att kunna upphäva en adoption retroaktivt om barnet visade sig vara just s k sinnesslött eller uppvisade en sjukdom som kunde kopplas till s k genetiska defekter hos barnet (och dess biologiska föräldrar) och denna möjlighet upphävdes inte förrän 1970 som ett resultat av den s k 68-revolutionen efter att vänsterorienterade journalister och socionomer hade ”kampanjat” för att få denna möjlighet upphävd.
15826321_10154267958045847_2594872267666653540_n.jpg
 
Mellan 1944-70 upphävdes 100-tals adoptioner i landet (mellan 1918-70 genomfördes ungefär 50 000 adoptioner i Sverige och på den tiden handlade det mestadels om inrikes födda adoptivbarn – ofta kom barnen från underklassen och den lägre arbetarklassen och ofta tillhörde adoptivföräldrarna överklassen och den övre medelklassen) efter att adoptivbarnen hade förklarats som s k sinnesslöa eller bevisats ha s k genetiska defekter och oftast gick det tyvärr illa eller t o m mycket illa för de ”avadopterade” adoptivbarnen vilka antingen blev ”omadopterade” till en ny adoptivfamilj, mer eller mindre dumpade på barnhem eller helt sonika utkastade på gatan.