Ej mer än kring 3,5% har någon form av utomeuropeisk bakgrund inom den svenska konst- och kulturvärlden

Konstnärsnämndens nya rapport om de svenska konstnärernas och kulturutövarnas inkomstnivå och inkomstutveckling (d v s deras privatekonomiska status) visar att av landets 30 000 konstnärer och kulturutövare (uppdelade på branscherna och sfärerna ord, bild och form, musik, teater, dans samt film – d v s författare, översättare, konstnärer, tecknare, designers, formgivare, konsthantverkare, musiker, kompositörer, musikalartister, skådespelare, dramaturger, regissörer, dansare, koreografer, clowner, cirkusartister, filmare o s v) så har bara 16 procent utländsk bakgrund och den procentandelen har inte förändrats under de senaste tio åren trots att andelen invånare i landet med utländsk bakgrund har ökat betydligt under samma tidsperiod (och hela tiden fortsätter att öka) och andelen som är utrikes födda har t o m minskat med 1%.
 
Samtidigt har en relativt stor andel en inrikes född och en utrikes född förälder (d v s de ”blandade” – de utgör 11,3%) medan de som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar (d v s ”andrageneration:arna”) tyvärr (och vilket är oroväckande) ”lyser med sin frånvaro” – de utgör ej mer än 3,2% av landets konstnärer och kulturutövare.
 
Det är också stora skillnader mellan de olika yrkesgrupperna och branscherna: Bland dansarna har exempelvis 31% utländsk bakgrund och bland de som arbetar inom filmvärlden handlar det om 22% medan det handlar om 13% inom teater- och musikvärlden.
 
De som är födda i eller har bakgrund från övriga Norden och inom EU och västvärlden dominerar kraftigt medan de som framför allt har bakgrund i subsahariska Afrika och i Syd-, Öst- och Sydostasien är mycket starkt underrepresenterade.
 
Bland majoritetssvenskar går det t ex 4,7 konstnärer och kulturutövare på 1000 invånare och bland de som har bakgrund i västländer handlar det om hela 13 konstnärer per 1000 invånare medan det knappt ens går att räkna på hur det ser ut bland landets utomeuropéer då det handlar om så små tal: Det handlar endast om 1,1 konstnärer per 1000 invånare bland de som har bakgrund i subsahariska Afrika och i Syd-, Öst- och Sydostasien (OBS: det betyder så klart inte att landets invånare med bakgrund i Afrika och Asien är ”okonstnärliga” och ”icke-kreativa”).
 
de svenska konstnärerna och kulturutövarna
födda i Sverige: 87,4%
födda i övriga Norden: 2,6%
födda i Europa: 1,4-2,1%
födda i Latinamerika: 1,3% (OBS: endast 315 personer varav 126 är kvinnor)
födda i Syd-, Öst- och Sydostasien: 0,6% (OBS: endast 145 personer varav 80 är kvinnor)
födda i Mellanöstern och Nordafrika: 1,8% (OBS: endast 439 personer varav 158 är kvinnor)
födda i subsahariska Afrika: 0,4% (OBS: endast 101 personer varav 36 är kvinnor)
 
Totalt har med andra ord kring 3-3,5% av landets samtliga konstnärer och kulturutövare någon form av utomeuropeisk bakgrund inräknat både de utrikes födda (d v s de s k ”autentiska” och ”riktiga” invandrarna), de adopterade, de blandade och ”andrageneration:arna”.
 
De konstnärer och kulturutövare som är utrikes födda och som har utländsk bakgrund uppvisar även lägre inkomster än de som tillhör majoritetsbefolkningen och särskilt gäller det utomeuropeisk bakgrund-konstnärerna och utomeuropeisk bakgrund-kulturutövarna vars inkomster har minskat kraftigt på senare år medan inkomstnivån tvärtom har höjts bland majoritetssvenskarna inom konst- och kulturvärlden.
 
Samtidigt är inkomstskillnaden mindre inom konst- och kulturvärlden än i samhället i stort: Majoritetssvenskar har en mer än 40% högre medianinkomst än utrikes födda invånare och en 20% högre medianinkomst än ”andrageneration:arna” i samhället i stort (OBS: detta är extrema inkomstskillnader) men inom konst- och kulturvärlden stannar skillnaderna på 25% respektive 13% (OBS: detta är ändå mycket stora inkomstskillnader). Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är för övrigt som allra störst bland majoritetssvenskarna och som allra lägst bland de utrikes födda.
 
Vad gäller klass slutligen så har landets konstnärer och kulturutövare föräldrar som uppvisar en hög utbildningsnivå i betydligt högre utsträckning än befolkningen i stort och fler konstnärer och kulturutövare redovisar även högre inkomster från kapital än befolkningen i stort.
 
I rapporten redovisas även inkomstskillnader överlag:
 
medianårsinkomst 2014
födda i Sverige: 306 217
”blandade”: 289 750
”andrageneration:are”: 256 535
födda i övriga Norden: 286 999
födda i Europa: 241 600-282 273
födda i Latinamerika: 239 615
födda i Syd-, Öst- och Sydostasien: 176 748
födda i Mellanöstern och Nordafrika: 165 744
födda i subsahariska Afrika: 123 728
 
årsinkomst bland de 10% som uppvisar den lägsta inkomstnivån 2014
födda i Sverige: 87 114
”blandade”: 43 318
”andrageneration:are”: 11 322 (SIC!)
födda i övriga Norden: 39 888
födda i Europa: 14 829-17 200
födda i Latinamerika: 14 300
födda i Syd-, Öst- och Sydostasien: 0 (OBS = bidragsberoende och ”nolltaxerare”)
födda i Mellanöstern och Nordafrika: 0 (OBS = bidragsberoende och ”nolltaxerare”)
födda i subsahariska Afrika: 0 (OBS = bidragsberoende och ”nolltaxerare”)
 
årsinkomst bland de 10% som uppvisar den högsta inkomstnivån 2014
födda i Sverige: 535 753
”blandade”: 527 616
”andrageneration:are”: 481 363
födda i övriga Norden: 512 970
födda i Europa: 408 602-602 994
födda i Latinamerika: 423 688
födda i Syd-, Öst- och Sydostasien: 385 804
födda i Mellanöstern och Nordafrika: 391 600
födda i subsahariska Afrika: 357 852