Om den extremt låga andelen jurister med utländsk och utomeuropeisk bakgrund

Apropå detta med att endast 15% av advokatbyråernas delägare är kvinnor samtidigt som att kvinnor idag med råge dominerar juristutbildningens studenter (närmare två tredjedelar, och de har dessutom gjort det ända sedan 1994) samt att 60% av domarna, åklagarna och de biträdande juristerna numera är kvinnor:
 
 
Idag har 30% av landets invånare någon form av utländsk bakgrund men bland det svenska domstolsväsendets dömande personal handlar det om lite mer än 5% och för notariepersonalen handlar det om lite mer än 10%.
 
Bland landets åklagare har likså lite mer än 5% utländsk bakgrund och varav ”andrageneration:arna” är i minoritet gentemot de utrikes födda (de ”riktiga” invandrarna).
 
Detta kan jämföras med att kring 60% av både domarna och åklagarna idag är kvinnor.
 
Bland landets advokater slutligen har också lite mer än 5% utländsk bakgrund och bland de biträdande juristerna handlar det om kring 10%.
 
Detta kan jämföras med att en tredjedel av advokaterna idag är kvinnor samt att 60% av de biträdande juristerna är kvinnor.
 
Allt tyder på att de ovanstående minimala procentandelarna (mot bakgrund av hur utpräglat heterogen den svenska totalbefolkningen idag är) i huvudsak handlar om invånare med nordisk och europeisk bakgrund:
 
Andelen svenska jurister som har utomeuropeisk bakgrund och vare sig de är ”andrageneration:are” eller utrikes födda är sannolikt mycket få och åtskilliga av de som ändå finns är antagligen antingen adopterade eller blandade. En tidigare undersökning har exempelvis indikerat att ej mer än 2,5% av landets advokater har ett utländskt klingande namn som inte ”låter” nordiskt eller västeuropeiskt.
 
Slutligen – numera har kring 15% av studenterna på landets juristutbildningar utländsk bakgrund men återigen har högst troligt en majoritet av dessa bakgrund inom övriga Norden och Europa.
 
Att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund har så svårt att både ta sig in på juristutbildningen och därefter att komma ut från den med en uttagen juristexamen samt därefter att komma in på arbetsmarknaden och därefter att hålla sig kvar inom arbetslivet som yrkesverksam jurist beror naturligtvis på en massa olika orsaker.
 
Sedan är det så klart ingen mänsklig rättighet att få bli jurist eller att få arbeta som jurist vare sig för landets utomeuropéer eller för någon annan demografisk subkategori.