Om den svenska enkla jobb-sektorn

Vi (d v s alla vi som är intresserade av och kanske t o m fullständigt besatta av och fixerade vid den just nu blixtsnabba framväxten av det nya Sverige som ju verkligen på alla sätt och vis äger rum i s k realtid) var säkert mängder som igår kastade oss över Tankesmedjan Tidens nya rapport om den svenska enkla jobb-sektorn (OBS: ironi och skämt åsido – mycket få medier har åtminstone hitintills skrivit om och uppmärksammat rapporten) som innehåller nya färska siffror om vilka som egentligen har de enkla jobben i landet (dock mellan raderna, då Tiden också liksom de allra flesta andra uppenbarligen vägrar att ”spec:a”, ”hänga ut”, ”peka ut” och ytterligare stigmatisera utomeuropeisk bakgrund-invånarna och miljonprogramsområdena, d v s de är inte särredovisade trots att ”alla vet” att det är de det i huvudsak handlar om) och enkla jobb innebär här jobb som inte kräver någon utbildning alls och som nästan alltid är lågbetalda, fysiskt-kroppsligt och/eller affektivt-emotionellt (hyper)intensiva samt äger rum på obekväm arbetstid.
15571058_10154218407490847_2104021986_n.jpg
 
I rapporten framgår det bl a att majoritetssvenskar absolut också kan inneha enkla jobb men i huvudsak rör det sig om majoritetssvenska ungdomar och unga vuxna som sedan går vidare till mer välbetalda, bekväma och kvalificerade jobb. Landets utländsk bakgrund-invånare är vidare inte bara kraftigt överrepresenterade inom enkla jobb-branschen utan också kraftigt överepresenterade bland de som trots att de har ett (enkelt) jobb knappt överlever på inkomsten (det gäller närmare 45% av dem).
 
Översatt till invånare födda i Afrika, Asien och Latinamerika så handlar det om att kring 20% av utoneuropéerna har ett enkelt jobb jämfört med 3% av majoritetssvenskarna och bland de högskoleutbildade så handlar det om att hela 15-17% av alla högskoleutbildade afrikaner, latinamerikaner och asiater har ett enkelt jobb jämfört med 1% av alla högskoleutbildade majoritetssvenskar.
 
OBS: Så klart är det bättre att utomeuropéerna har ett enkelt jobb än att de inte har ett jobb alls och gissningsvis är de allra flesta av de högskoleutbildade utomeuropéerna som städar, kör taxi, serverar, diskar o s v trots allt nöjda med att ha ett jobb även om hälften av dem knappt ens kan leva på sin inkomst.