Den sociala snedrekryteringen till högskolan fortsätter

Den sociala snedrekryteringen till högskolestudier (och än mer till forskarstudier) fortsätter att kvarstå och t o m växa enligt en färsk UKÄ-rapport.
 
Gissningsvis handlar det om att en ”gammalny” högutbildad nomenklatura som har anpassat sig helt till den nya postindustriella och urbana kunskaps- och informationsekonomin håller på att formeras (många högutbildade och särskilt forskarutbildade blir tillsammans med och reproducerar sig med varandra och de allra flesta av de forskarutbildades barn studerar på högskolan o s v) samtidigt som en växande procentandel av landets barn, ungdomar och unga vuxna (läs: fr a de med utomeuropeisk bakgrund) inte ens klarar av att avsluta högstadiet (grundskolan) och saknar både gymnasie- och högskoleexamen.
 
Vid 25 års ålder hade 44 procent i årskullen som är född 1990 påbörjat högskolestudier, och så har det mer eller mindre sett ut för samtliga av 80-talisternas årskullar. Samtidigt hade endast 20% av de som är födda 1990 och som har förgymnasialt utbildade föräldrar påbörjat högskolestudier jämfört med 83% bland de med forskarutbildade föräldrar. Samtidigt är det viktigt att påminna om att hela 25% i årskullen född 1990 inte har slutfört en gymnasieutbildning och vilket innebär att de därmed saknar högskolebehörighet.
 
Vidare konstateras mycket stora skillnader även vad gäller att studera utomlands: Bland de 25-åriga högskolestudenterna år 2015 som hade forskarutbildade föräldrar hade hela 24% studerat utomlands och för de som har föräldrar som läst en eftergymnasial utbildning om minst tre år var andelen 16% medan den endast var 3% bland högskolestudenterna med lågutbildade föräldrar.
 
Störst skillnader gäller dock forskarstudier: I årskullen född 1985 hade 1% påbörjat forskarstudier senast vid 30 års ålder men dock gällde det endast 0,2% av dem med förgymnasialt utbildade föräldrar jämfört med 12% bland dem som hade forskarutbildade föräldrar. Under läsåren 2005/06–2014/15 ökade till och med andelen doktorandnybörjare med högutbildade föräldrar (d v s med en eftergymnasial utbildning om minst tre år inklusive forskarutbildning) från 53% till 59%. Det ska också påpekas att i befolkningen i stort i motsvarande åldrar har mindre än 2% forskarutbildade föräldrar. Läsåret 2014/15 hade 59% av samtliga doktorandnybörjare högutbildade föräldrar. Detta ska jämföras med att andelen högutbildade föräldrar ligger på 22% för befolkningen i åldern 25–34 år.