Ny studie om utseendets betydelse för svenskheten

Arbetsförmedlingens rapport ”Arbetsförmedlares beslutsfattande och stereotyper kopplade till utseende” som är författad av Mahmood Arai, Marie Gartell, Magnus Rödin och Gülay Özcan är nu ute:
 
Studien undersöker betydelsen av att ”inneha” det som försiktigt kallas ett ”svenskt utseende” och ett ”svenskklingande namn” samt att tala svenska utan brytning bland arbetsförmedlare och kommer tyvärr och inte oväntat fram till att alla dessa tre aspekter av vad som skulle kunna betraktas som olika komponenter av en persons svenskhetskapital (d v s att bo i en vit kropp, att bära ett namn som uppfattas som majoritetssvenskt och att ha svenska som förstaspråk) har betydelse och särskilt gäller det när (fr a manliga) arbetsförmedlare sorterar och värderar människor utifrån omdömen och karaktärsdrag som att ”låta smart och bildad”, ”verka motiverad och ambitiös”, ”uppfattas som trevlig”, ”vara attraktiv”, ”se förtroendegivande ut” och ”se ut att vara en ordentlig person”.
15327443_10154182073995847_4014696166524651880_n