Klyftan mellan elever med svensk och utländsk bakgrund kvarstår i TIMSS-undersökningen

Den svenska skolvärlden och alla som arbetar i och med den svenska skolan (d v s Sveriges största arbetsplats) tog igår ett glädjeskutt och hoppas nu på det bästa inför den nya PISA-undersökningen som publiceras om några dagar:
 
Igår publicerades nämligen den s k TIMSS-undersökningen som mäter svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap och som indikerar att botten antagligen nu har nåtts (i bästa fall) och t o m noterar en viss förbättring i kunskaperna i dessa ämnen även om Sverige fortfarande ligger långt under OECD-genomsnittet (t ex en rätt så ”förnedrande” plats 27 i matematikkunskaper) och återigen ”brädas” vi med råge av flera av de nyligen industrialiserade (konfucianska) asiatiska länderna.
 
Det enda som de svenska barnen och ungdomarna presterar riktigt högt på är självförtroendet – de svenska elevernas självförtroende är t o m högre än de asiatiska elevernas självförtroende (som delvis nog kan översättas med landets självbild och självförtroende – d v s svenskar i gemen har nog ett mycket högt självförtroende som just svenskar) samtidigt som de sistnämnda presterar långt bättre än de svenska eleverna i reella kunskaper.
15267924_10154163279945847_4430490762234840907_n
 
Det stora orosmolnet är dock att de utrikes födda eleverna och ”andragenerations”-eleverna fortsätter att halka efter samtidigt som elever med utländsk bakgrund uttrycker att de värdesätter både naturvetenskap och matematik i långt högre grad än majoritetssvenska elever: Vad gäller t ex naturvetenskap så är andelen elever som värdesätter ämnet högt dubbelt så stor hos ”andragenerations”-eleverna jämfört med bland de majoritetssvenska eleverna.
 
Samtidigt presterar de majoritetssvenska eleverna bättre än både de utrikes födda eleverna och ”andragenerations”-eleverna och denna skillnad har tyvärr ej brutits – den är densamma som 2011 och 2007. Skillnaden kvarstår tyvärr även efter att socioekonomiska faktorer har vägts in: Bara ungefär hälften av skillnaden i matematik och runt en tredjedel av skillnaden i naturvetenskap kan förklaras av skillnader i graden av det som kallas hemresurser.
 
Tyvärr finns m a o alltför många skäl att misstänka att de stora och växande skillnaderna som föreligger i skolresultat och kunskapsnivåer mellan majoritets- och minoritetssvenska elever även kommer att visa sig i den kommande PISA-undersökningen.