Majoritetsbefolkningen blir allt äldre och därmed alltmer beroende av att försörjas av utomeuropeisk bakgrund-invånarna vars fulla potential inte nyttjas

Arbetsförmedlingens nya rapport om den svenska arbetsmarknaden och den (snara) framtida s k försörjningsbördan visar med all önskvärd tydlighet att den infödda majoritetssvenska befolkningen bara blir allt äldre och äldre och att den ”biologiska” ”påfyllningen” av majoritetssvenska barn och unga är mager för att inte säga mycket mager samt att hela den svenska befolkningsökningen helt och hållet beror på invandringen som numera i allt väsentligt handlar om invandring från den utomvästerländska världen.
 
Landets utländsk bakgrund-invånare står idag för merparten av både den samlade arbetskraftens fortsatta upprätthållande, d v s alla invånare mellan 16-64 år, och den totala svenska befolkningsökningen i sig då andelen majoritetssvenskar stadigt minskar i antal både bland barn och ungdomar, inom arbetskraften och i totalbefolkningen i stort. Idag är redan uppemot 50% av den infödda majoritetsbefolkningen över 45 år gamla och snart är uppemot en tredjedel av desamma över 65 år medan 95% av alla som invandrar från den utomeuropeiska världen är under 45 år gamla, d v s de är i både arbetsför och fertil ålder. Omvänt är endast en tiondel av invånarna födda utanför Europa 60 år gamla eller äldre.
 
Medan 2000-2005 låg befolkningstillskottet av utrikes födda i åldrarna 16-64 år, d v s i arbetsför ålder, på 30 000 invånare per år och sedan 2006 har det handlat om hela 43 000 nya utrikes födda invånare per år i arbetsför ålder, och denna siffra förväntas stiga än mer under de närmaste åren. Därtill tillkommer alla de som är födda i Sverige och som har föräldrar som invandrat och återigen handlar de nya invånarna i huvudsak om utomeuropeisk bakgrund-invånare.
 
Den infödda majoritetsbefolkningen har tvärtom minskat i antal i åldrarna 16-64 år, d v s i arbetsför ålder, under samma tidsperiod och bara mellan 2008-2015 har det innalles handlat om en minskning med 130 000 majoritetssvenska invånare.
 
Totalt har antalet utrikes födda ökat med 360 000 invånare i åldrarna 16-64 år bara mellan 2005-2015.
 
Mellan 2016-2021 förväntas antalet utrikes födda öka ytterligare med 370 000 invånare i åldrarna 16-64 år medan antalet infödda majoritetssvenskar i arbetsför ålder fortsätter att minska då mycket stora pensionsavgångar väntar för både majoritetssvenskarna och de nordiska, europeiska och västerländska invandrarna i landet.
 
Den stora ekvationen och utmaningen handlar om att få invånarna i landet med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund i arbete i takt med att majoritetssvenskarna blir allt äldre och äldre och pensioneras i allt högre utsträckning, och särskilt gäller det de unga vuxna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund där arbetslösheten just nu är skyhög och inte minst p g a att höga procentandelar per årskull inte har klarat eller genomgått grundskolan, gymnasiet eller högskolan. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda har dock ökat över tid i storstadsregionerna medan den tvärtom har minskat i de mindre och medelstora kommunerna och i glesbygden sedan år 2005 och vilket antagligen förklarar varför över 80 procent av de utrikes födda söker sig till storstadsregionerna.
 
Utländsk bakgrund-invånarna, och fr a utomeuropeisk bakgrund-invånarna, utgör idag ett slags mellanting mellan en underklass som blir alltmer beroende av bidrag av olika slag, ett LO:s lägre skikt som går från anställning till anställning som sällan är på heltid och sällan är fast och stabil och en växande och vid det här laget snart jättelik reservarbetskraft som hela (majoritets-)Sverige sätter sitt hopp till nu när så höga procentandelar av majoritetssvenskarna snart är över 65 år gamla och vilket helt enkelt innebär att den s k försörjningsbördan hela tiden stiger för varje år som går när majoritets-Sverige snart går in i ett s k åldrat samhälle när över en tredjedel av majoritetssvenskarna snart kommer att vara pensionärer och när antalet invånare som är över 80 år gamla kommer att öka med hela 300 000 invånare mellan 2016-2030, och varav nästan alla är majoritetssvenskar och nordiska och europeiska invandrare. År 2035 beräknas därför en s k arbetsför invånare behöva försörja 2,6 invånare som inte arbetar och som fr a just har gått i pension.
 
I takt med de ökande utbildningskraven på den svenska arbetsmarknaden så är särskilt det faktum att 10 000-tals eftergymnasialt utbildade invånare med utomeuropeisk bakgrund är arbetslösa ett enormt både mänskligt och ekonomiskt slöseri och Arbetsförmedlingen konstaterar också att utrikes födda med eftergymnasial utbildning ”nyttjas” i allra lägst grad på den svenska arbetsmarknaden samt att alltför många av dem, om de ens har ett arbete, och i praktiken innebär det utomeuropeiska akademiker, är överkvalificerade och överutbildade för de jobb de innehar: Långt över hälften av de utomeuropeiska akademikerna arbetar inom yrken som egentligen bara kräver en gymnasieutbildning och 15-20 procent av de eftergymnasialt utbildade utomeuropéerna arbetar inom yrken som inte ställer krav på någon särskild utbildning alls, d v s det handlar helt enkelt om högskoleutbildade som är kroppsarbetare.
 
Arbetsförmedlingen konstaterar att den enda både samtida och framtida potentialen att öka arbetskraften och sysselsättningen finns just bland de utrikes födda (såvida inte majoritetssvenskarna i fertil ålder plötsligt sätter igång och skaffar mängder med barn) men än så länge har denna potential tyvärr då inte realiserats till fullo.
 
Rent statistiskt-demografiskt är vi snarare på väg emot en situation som snart blir fullständigt ohållbar när andelen invånare med utländsk bakgrund, och återigen fr a med utomeuropeisk bakgrund, blir oproportionellt stor i relation till hur oproportionellt lite detta befolkningssegment får och kan ta del av det svenska samhället i stort samtidigt som invånarna med utomeuropeisk bakgrund även är mycket yngre än den majoritetssvenska befolkningen som bara blir allt äldre och äldre.
 
Redan år 2030 kommer hela en tredjedel av alla invånare i landet att vara utrikes födda och därtill tillkommer alla de som är födda och uppvuxna i Sverige med utländsk och utomeuropeisk bakgrund, och en absolut majoritet av dem alla kommer att ha bakgrund i den utomvästerländska världen.
 
Det finns m a o tyvärr en mycket stor risk att det slutar med att det svenska samhället kommer att härbärgera en jättelik underklass med utomeuropeisk bakgrund som också är extremt ung samtidigt som en alltmer åldrad majoritetssvensk befolkning behöver försörjas.