Idag är trots allt 32 procent kvinnor i de svenska bolagsstyrelserna medan ej mer än 1,5 procent har utomeuropeisk bakgrund

Apropå den pågående hårda för att inte säga aggressiva debatten om regeringens nya lagförslag om könskvotering i bolagsstyrelserna:

Idag är då endast 32 procent av styrelseledamöterna inom den svenska industrin och näringslivet kvinnor och vilket är riktigt illa men trots allt har denna procentsiffra ökat och fördubblats från 15,9 procent år 2005 och varje år görs dessutom mycket noggranna uppföljningar och räkningar som när siffrorna publiceras alltid (och med rätta så klart) leder till rubriker och debatt, och ofta just då riktigt hårda debatter då många svenska kvinnor och även många svenska män är mycket besvikna på den fortfarande alltför låga procentsiffran. Högst andel kvinnor hittas f ö i finansbolagens styrelser (mellan 37-38 procent) medan den lägsta andelen hittas i råvaruföretagens styrelser (cirka 20-21 procent) såsom i gruvföretagens styrelser. Samtidigt är det svenska gruvföretaget Boliden trots allt världens mest jämställda gruvföretag.

Senast (2013-14) jag ”checkade” andelen med utomvästerländsk bakgrund bland ledamöterna i de svenska bolagsstyrelserna så hade under 1 procent bakgrund i Afrika och Latinamerika och 1 procent bakgrund i Asien, d v s uppskattningsvis kring 1,5 procent av styrelseledamöterna hade någon form av bakgrund i Afrika, Asien eller Latinamerika sammantaget och vilket är en sådan astronomisk underrepresentation att det är meningslöst att ens räkna på den i procenttal eller i oddskvoter. Sannolikt är de allra flesta av dem också ”expats”, d v s de är troligen inte svensktalande (och vilket naturligtvis inte är fel på något sätt), d v s de flesta av dem är exempelvis turkar, egyptier, kineser, indier, nigerianer, sydafrikaner, chilenare och mexikaner som nog inte ens bor i Sverige permanent.