Svenska Dagbladet påminner om västvärldens lägsta white flight-tröskel och efterfrågar ”överraskande” nog etnifierad statistik

Svenska Dagbladets Erica Treijs fortsätter idag sin reportageserie om det nya hypersegregerade Sverige och påminner om västvärldens troligen absolut lägsta white flight- och white avoidance-”toleranströskel” som då är som allra lägst i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg (ca 3 procent) och trots allt något högre i Stor-Malmö (ca 5-6 procent):

”…när andelen utomeuropeiska invandrare i ett bostadsområde är 3–4 procent, så börjar infödda svenskar att flytta därifrån. Först flyttar välutbildade och höginkomsttagare. Vi kan däremot inte se någon flytteffekt av invandrare från Europa…”

I praktiken innebär det att när andelen invånare med utomeuropeisk bakgrund överstiger 3-4 procent i ett visst kvarter, ett visst område eller en viss stadsdel så flyttar infödda vita majoritetssvenskar därifrån eller undviker att flytta dit överhuvudtaget och sannolikt handlar det framför allt om s k endogama familjer med utomvästerländsk bakgrund för att vara exakt – d v s det handlar antagligen inte om adopterade och blandade med utomvästerländsk bakgrund eller om icke-vita s k ”andrageneration:are” som bor och lever tillsammans med vita eller som singlar. Denna ”toleranströskel” eller kanske snarare ”intoleranströskel” existerar då inte i relation till europeiska invandrare och troligen heller inte i samband med nordamerikanska, australienska eller nyzeeländska invandrare.

Även i annars extremt homogena kvarter, områden och stadsdelar såsom i exempelvis Södermalm och Bromma i Stockholm kan andelen invånare med utomvästerländsk bakgrund dock ibland överstiga 4 procent men då är den absoluta majoriteten av dem just adopterade eller blandade eller bor och lever tillsammans med vita eller som singlar. Bortsett från enstaka arabiska, västafrikanska, sydasiatiska, japanska och centralamerikanska diplomat-, gästforskar- och företagarfamiljer som ju heller inte bor och lever permanent i landet så hittas med andra ord mycket få s k ”helkinesiska”, ”helassyriska”, ”heliranska”, ”helturkiska”, ”helsomaliska”, ”helmarockanska”, ”helchilenska” eller ”helbolivianska” heterosexuella (eller för den delen homosexuella) kärnfamiljer (eller för den delen storfamiljer) i stadsdelar som Södermalm och Bromma.

Svenska Dagbladet påminner också om att medan trångboddheten är enorm bland landets invånare med utomvästerländsk bakgrund och tyvärr håller på att om möjligt bli än mer extrem i skrivande stund, och särskilt gäller det i miljonprogramsområdena, så utgörs nästan 40 procent av alla hushåll i Sverige av ensamhushåll och bebos av singlar som till övervägande delen är majoritetssvenskar.

Och som av en händelse så råkar Svenska Dagbladets huvudledare idag handla om den visserligen skriande bristen på offentlig brottsstatistik om invånare med utländsk och utomeuropeisk bakgrund – d v s en redaktion som i vanliga och normala fall (likt DN liksom likt GP och SDS o s v o s v) hårt tar avstånd ifrån och kritiserar s k ”rasstatistik” och s k ”rasregister” kräver nu högljutt på ledarplats diversifierad brottsstatistik om exempelvis de s k ”andrageneration:arna”, och särskilt gäller det sexualbrottsstatistik:

”Men då BRÅ inte redovisar uppgifter om ursprungsländer är det inte möjligt att genomföra en djupare analys. Vissa kanske tror att man hjälper utsatta grupper genom att inte föra statistik. Men det är tvärtom. I början av året grävde DN fram en oroande siffra ur BRÅ:s Nationella trygghetsundersökningen 2015: Över 40 procent fler av andra generationens invandrare – nästan uteslutande tjejer – uppgav att de farit offer för ett sexualbrott under det gångna året.”