Om Cloettas ägarfamiljs högerextrema bakgrund och om Östergötlands och Motalas förste afrosvensk och ”utlandsadopterade”

Besöker hembygden i Östergötland och upptäcker av en slump och något bedrövad som den lokalpatriot jag trots allt är att choklad-, konfektyr- och godisföretaget Cloettas ägarfamilj Svenfelt, som har ägt företaget under det senaste seklet, verkar ha sympatiserat med extremhögern åtminstone under krigsåren: En anekdot berättar att arbetarna på chokladfabriken i Ljungsbro tvingades ställa upp sig för morgoninspektion till marschmusik och kapten Harald Svenfelt som under många år drev företaget tillsammans med sin bror Hjalmar var medlem i fascistiska Svensk opposition under 1940-talet. Haralds dotter är f ö den världsberömda ryttarinnan Ulla Håkansson.

13734583_10153810509405847_184873889_n.jpg

Besöker även det en gång så rika och berömda Godegårds säteri norr om Motala där friherre Louis de Geer en gång huserade, den svenska (vapen)industrins liksom den svenska kolonial- och slavhandelns fader, och där även den likaledes stenrike friherre Johan Abraham Grill en gång hade sitt säte, direktör och superkargör för Svenska Ostindiska Kompaniet, och där denne lät anlägga dåtidens kanske mest magnifika engelska park som även innehöll ett lusthus i klassisk chinoiserie-stil, och finner i utställningen ”försättsbladet” till den dikt som Grills karibiske slavpojke författade inför och läste upp på nyårsdagen 1780 och som var tillägnad dennes herre brukspatron Johan Abraham Grill.
13734538_10153810482190847_379483619_n kopia
Johan Abraham Grill, som var bekant med Gustav III, ville likt sin konung ”hålla sig med” en svart pojke som Grill sannolikt köpte från Ostindiska kompaniet, och Burjon som han troligen kallades och som med tiden kom att bli något av en ”allt-i-allo”-betjänt vid bruket, fick skolutbildning och var skrivkunnig, sägs förekomma på en teckning från 1799 och kom att leva ända in på 1850-talet, och han var både den förste afrosvensk och den förste ”utlandsadopterade” som bodde och levde i Östergötland och i dagens Motala kommun, och dennes välskrivna dikt från 1780 bör utan tvekan vara den första litterära texten som är författad av en afrosvensk och kanske också den första text överhuvudtaget som är författad på svenska av en afrosvensk.
13689510_10153810494190847_792428009_n kopia.jpg