Om den svenska förortstermen: Vad är en förort, hur många förorter finns det och hur många och vilka bor där?

Nu när årets Almedalsvecka är över och i stort sett alla måhända något senfärdigt har konstaterat och kommenterat att ”slaget om svenskheten” har börjat på allvar nu, d v s kampen om vad den nya svenskheten ska innehålla i det nya Sverige som växer fram i detta nu, så skadar det inte att försöka reda ut den förortsterm som i stort sett samtliga partiledare svängde sig med i sina respektive tal.

För det första går det att konstatera att det helt och hållet handlar om stadsdelar som ingick i och byggdes som en del av det s k miljonprogrammet mellan 1965-75 vare sig de är belägna i den urbana periferin eller mer centralt i anslutning till de historiska stadskärnorna.

För det andra går det att konstatera att det helt och hållet handlar om stadsdelar som domineras av invånare med utländsk bakgrund, d v s stadsdelar där infödda majoritetssvenskar är i klar eller t o m i fullständig minoritet.

För det tredje går det att konstatera att det helt och hållet handlar om stadsdelar som domineras av invånare med utomvästerländsk samt östeuropeisk bakgrund, d v s där invånare med nord- och västeuropeisk bakgrund samt nordamerikansk, australiensisk och nyzeeländsk bakgrund är i klar eller t o m i fullständig minoritet.

För det fjärde går det att konstatera att det helt och hållet handlar om stadsdelar där ”normalt” ej mer än hälften av den arbetsföra befolkningen förvärvsarbetar, där ”regelmässigt” ej mer än hälften av de röstberättigade invånarna röstar och där ”ständigt” mellan 25-35 procent av invånarna är beroende av bidrag av olika slag.

För det femte går det att konstatera att det helt och hållet handlar om stadsdelar där befolkningen är ung eller t o m mycket ung och där andelen under både 5 år, 18 år, 30 år och 45 år är hög eller mycket hög medan andelen som är över 45 år, över 65 år eller över 75 år är låg eller mycket låg.

Därefter är det inte lika enkelt att identifiera och benämna de stadsdelar som pekas ut och åsyftas när förortstermen förs på tal såsom under Almedalsveckan då det existerar åtminstone tre olika listor över stadsdelar som kvalar in under ovanstående kriterier.

Till att börja med finns de 38 stadsdelar som den förra alliansregeringen benämnde som s k LUA-områden, som ska utläsas som ett område med ett lokalt utvecklingsavtal, och varav 15 även har kommit att betecknas som URB-områden, som ska utläsas som urbant utvecklingsområde. Vidare finns polisens lista över 53 s k utsatta områden varav 15 benämns som särskilt utsatta. Slutligen finns även f d Folkpartiets lista över s k utanförskapsområden som upprättades 2002 och då innehöll 136 stadsdelar, och som därefter Den nya välfärden har övertagit och uppdaterat till 186 stadsdelar.

Utöver frågan om vad som är en s k förort, frågan om vilka som bor i dessa förorter och frågan om vad som kännetecknar dessa förortsinvånare uppstår ibland också frågan om hur många som bor i denna typ av förorter och ibland uppstår även frågan om hur stor andel som bor där av landets invånare med utländsk bakgrund.

År 2014 bodde totalt 355 164 invånare i de 38 s k LUA-områdena och samma år bodde totalt närmare 600 000 invånare i de 186 s k utanförskapsområdena. En försvarlig andel av landets totalbefolkning bor och lever m a o i dessa förorter, och det talas idag alltmer om att cirka en miljon invånare av totalt 10 miljoner invånare i riket snart kommer att befinna sig i s k utanförskap inkluderande även de som har ankommit till landet under de senaste åren och under innevarande år och som kommer att få stanna, och varav flertalet med all säkerhet kommer att bosätta sig i de redan extremt trångbodda och ”överbefolkade” förorterna och dessutom om möjligt ytterligare sänka medelåldern där då uppemot 95 procent av alla som invandrar är under 45 år.

Samtidigt går det att konstatera att av landets samtliga 2 911 881 invånare med utländsk bakgrund rakt av så bor och lever en minoritet i de s k förorterna, d v s det är m a o felaktigt att påstå att samtliga s k invandrare bor i s k förorter. Å andra sidan går det att konstatera att en majoritet av landets invånare med bakgrund i subsahariska Afrika (totalt 231 013 invånare) och i Nordafrika, Väst- och Centralasien, d v s i det s k Mellanöstern (totalt 715 405 invånare), liksom en relativt hög andel av alla invånare med bakgrund i Latinamerika och i övriga Asien samt en ganska så stor andel av alla invånare med bakgrund i Östeuropa bor och lever i s k förorter.