Nya ”integrationssiffror” om utomeuropéernas prekära situation i dagens Sverige

Idag publicerades SCB:s nionde integrationsrapport som i praktiken helt och hållet har fokus på de utrikes födda och denna gång genomgående specificerar ”födda utanför Europa” samt redovisar följande rejält nedslående för att inte säga riktigt otäcka siffror:

 

Utrikes födda år 2015
År 2015 var 17 procent av befolkningen eller nära 1,7 miljoner invånare utrikes födda. År 1900 var andelen utrikes födda mindre än 1 procent och år 1960 hade andelen ökat till 4 procent, och då utgjorde invånare födda i Norden en absolut majoritet av de utrikes födda. Invånare födda i Norden utgjorde fram till 1980-talet en majoritet av den utrikes födda befolkningen men sedan dess har andelen födda utanför Europa ökat dramatiskt, och dessa utgör numera hälften av den utrikes födda befolkningen. År 2015 var 2 procent av befolkningen födda i de övriga nordiska länderna, 6 procent i övriga Europa och 9 procent utanför Europa medan 83 procent var födda i Sverige.

 

Utrikes födda år 2040
Under hela 2000-talet har invandringen till Sverige varit mycket hög och särskilt efter 2005. Födda i länder utanför Europa har stått för hälften av invandringen sedan år 2000. Enligt befolkningsprognosen förväntas invandringen ligga på en fortsatt hög nivå även under de närmaste åren och andelen i befolkningen som är utrikes född kommer att öka från dagens 17 procent till 24 procent år 2040. Då förväntas endast 1 procent av befolkningen vara födda i övriga nordiska länder, 7 procent i Europa och 14 procent utanför Europa.

 

Inrikes födda med utländsk bakgrund
År 2015 hade andelen inrikes födda med en utrikes född förälder ökat till 7 procent medan 5 procent av befolkningen är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. De med en förälder född i Norden är en stor grupp bland de med en utrikes född förälder medan de med föräldrar födda i Norden omvänt utgör den minsta gruppen bland de med två utrikes födda föräldrar där i stället de som är födda utanför Europa är den största gruppen.

 

Åldersfördelning bland utrikes födda
Bland invånare födda i Norden finns många äldre – hälften av gruppen är 60 år eller äldre. Bland invånare födda i övriga Europa finns en större andel i förvärvsarbetande åldrar – i denna grupp är omkring hälften i åldrarna 25–49 år. Särskilt bland invånarna födda utanför Europa är en mycket hög andel i förvärvsarbetande åldrar och i denna grupp finns omvänt en mycket mindre andel äldre – endast en tiondel av invånarna födda utanför Europa är 60 år eller äldre.

13445332_10153755323485847_2053178875148777587_n

 

Könsfördelning bland utrikes födda
Av invånarna födda i Norden är 57 procent kvinnor och 43 procent män men för födda i övriga Europa handlar det om en mer jämn könsfördelning. Det är dock fler män än kvinnor i grupperna flyktingar födda utanför Europa och deras anhöriga samt med övrig grund för bosättning medan det är fler kvinnor än män i gruppen övriga anhöriga födda utanför Europa – en kategori vari många kvinnor från Asien som invandrar till Sverige för äktenskap hittas.

 

Gymnasiebehörighet
Utrikes födda är överrepresenterade bland elever som inte uppnår målen i både grund- och gymnasieskolan. Åren 2011–2015 uppnådde nio av tio inrikes födda elever behörighet till gymnasieskolan. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som misslyckas med att uppnå gymnasiebehörighet är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad. Sannolikheten är nära 75 procent högre för elever födda i Norden att uppnå behörighet jämfört med alla andra utrikes födda. För elever födda utanför Europa är sannolikheten drygt hälften så stor att uppnå gymnasiebehörighet jämfört med genomsnittet för utrikes födda elever. Föräldrarnas utbildningsnivå har vidare mycket större betydelse för inrikes födda än för utrikes födda vad gäller att uppnå gymnasiebehörighet.

 

Gymnasiebehörighet bland de som ankom efter 7 års ålder
Bland elever som var äldre då de invandrade är det en lägre andel som har uppnått gymnasiebehörighet. För de som var 7–12 år när de invandrade var andelen omkring åtta av tio för elever födda i Norden eller i övriga Europa och nära sju av tio för elever födda utanför Europa. För elever som var 13 år eller äldre då de invandrade var andelen som uppnått gymnasiebehörighet som högst för elever födda i Norden. Nära två av tre elever födda i Norden uppnådde gymnasiebehörighet jämfört med endast drygt två av tio för elever födda utanför Europa. Endast 18 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna som invandrat i tonåren och tillhör gruppen flyktingar och deras anhöriga uppnådde behörighet till gymnasieskolan 2011-2015 och endast 63 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna som invandrat i åldrarna 7-12 år och tillhör samma kategori gjorde det under samma tidsperiod.

 

Slutbetyg från gymnasieskolan
Bland inrikes födda elever hade omkring åtta av tio slutbetyg från gymnasiet vid 24 års ålder. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som misslyckas med att få ut ett slutbetyg från gymnasieskolan är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad. Andelen med slutbetyg från gymnasieskolan är högst bland födda i Norden och lägst bland personer födda utanför Europa. Endast 27 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna som invandrat i tonåren och tillhör gruppen flyktingar och deras anhöriga gick ut med slutbetyg från gymnasieskolan mellan 2011-2015 och endast 57 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna som invandrat i åldrarna 7-12 år och tillhörde samma kategori gjorde det under samma tidsperiod.

 

Högskolebehörighet
Drygt sju av tio personer som är födda i Sverige och som varit registrerade i gymnasiet har högskolebehörighet vid 24 års ålder. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som misslyckas med att uppnå högskolebehörighet är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad. För utrikes födda är andelen högst för kvinnor födda i Norden och övriga Europa och lägst för män födda utanför Europa. Endast 19 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna som invandrat i tonåren och tillhör gruppen flyktingar och deras anhöriga gick ut med slutbetyg från gymnasieskolan mellan 2011-2015 och endast 40 procent av pojkarna och 52 procent av flickorna som invandrat i åldrarna 7-12 år och tillhör samma kategori gjorde det under samma tidsperiod.

 

Sysselsättningsgrad
Inom OECD är skillnaden mellan att ha ett jobb eller ej när inrikes och utrikes föddas sysselsättningsgrad jämförs rakt av som allra störst i Sverige liksom i Mexico och Nederländerna för män och som allra störst i Sverige följt av Nederländerna och Belgien för kvinnor. Det tar längre tid för utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige än för utrikes födda män, och skillnaderna mellan andelen kvinnor och andelen män som förvärvsarbetar är större för personer som varit en kortare tid i Sverige än för de som varit i landet en längre tid. Sannolikheten att ha ett förvärvsarbete är störst för personer födda i Norden medan personer födda i övriga Europa uppvisar en förvärvsarbetsnivå som är något över den genomsnittliga medan samtliga grupper födda utanför Europa, oavsett grund för bosättning, har en mycket lägre sannolikhet att förvärvsarbeta överhuvudtaget.

13510759_10153755323495847_8206692370952175695_n

 

Yrkesfördelning
Bland förvärvsarbetande kvinnor födda utanför Europa hittas majoriteten inom vård och omsorg medan männen som är födda utanför Europa hittas inom hotell och restaurang. Kvinnor födda utanför Europa är de som i störst utsträckning arbetar i yrkesgrupperna barnskötare, elevassistenter m.fl. och undersköterskor och vårdbiträden. Yrkesgrupperna snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl., vårdbiträden samt städare och hemtjänstpersonal m.fl. är vanligast bland de förvärvsarbetande männen födda utanför Europa.

 

Akademiker
Andelen förvärvsarbetande är som högst bland de med en längre eftergymnasial utbildning. Mellan 2010–2014 var andelen förvärvsarbetande inom denna grupp 92 procent för inrikes födda kvinnor och 91 procent för inrikes födda män. Andelen som förvärvsarbetar är högre bland personer födda i Norden och lägst bland de som är födda utanför Europa. Andelen av de förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning som arbetar inom ett yrke med hög kvalifikationsnivå är som högst för inrikes födda och som lägst för personer födda utanför Europa: 83-84 procent jämfört med 58-60 procent. Sannolikheten att ha ett yrke med eftergymnasiala utbildningskrav är betydligt högre för personer födda i Norden än för de som är födda utanför Europa.

13450182_10153755323550847_8462367999676675008_n

 

Nyanlända
Bland nyanlända flyktingar och deras anhöriga är förvärvsfrekvensen som allra lägst. År 2014 förvärvsarbetade endast 2 procent av kvinnorna och 6 procent av männen bland flyktingar och deras anhöriga som blivit mottagna i en kommun samma år. Andelen som förvärvsarbetade är dock betydligt högre för personer där det gått längre tid sedan mottagandet – exempelvis förvärvsarbetade 31 procent av kvinnorna och 52 procent av männen i gruppen där det gått sju år sedan de mottogs i en kommun.

 

Unga som varken arbetar eller studerar
År 2013 var andelen unga kvinnor och män i åldern 16–24 år som varken arbetade eller studerade 7 respektive 8 procent bland inrikes födda att jämföras med 18 respektive 14 procent för unga födda utanför Europa. Det ska också noteras att bland de unga inrikes födda som varken arbetar eller studerar är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad.

13511017_10153755323565847_8311432544600589099_n

Inkomst
Utrikes födda har en lägre nettoinkomst än inrikes födda oavsett utbildningsnivå. Utrikes födda kvinnor har den klart lägsta nettoinkomsten. Inrikes föddas inkomst har ökat mycket mer mellan 2006-2014 än utrikes föddas: Skillnaderna i inkomst mellan inrikes och utrikes födda har m a o ökat dramatiskt under perioden. Personer födda i Norden har en inkomst i nivå med inrikes födda medan födda utanför Europa har en betydligt lägre medianinkomst.
Andelen utrikes födda som tillhör de tio procenten med lägst nettoinkomst är oavsett födelseregion högre än bland de inrikes födda och det gäller framför allt personer födda utanför Europa: Medan 8 procent respektive 9 procent av de inrikes födda kvinnorna respektive männen gör det så gäller det för hela 24 procent av alla kvinnor födda utanför Europa och 17 procent av alla män födda utanför Europa. Det ska också noteras att bland de inrikes födda med låga inkomster är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad.

13510803_10153755323490847_5819190589180376429_n

Bidragsberoende
Bland de som får sin försörjning via s k C-inkomster, d v s via arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk och aktivitetsersättning, etableringsersättning, etableringstillägg samt behovsprövade bidrag gäller samma mönster: Medan 9 procent respektive 8 procent av de inrikes födda kvinnorna respektive männen är beroende av bidrag så gäller det för hela 25 procent av alla kvinnor födda utanför Europa och 26 procent av alla män födda utanför Europa. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som är bidragsberoende är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad.

 

Boendemönster
Över hälften eller drygt 60 procent av alla flyktingar och deras anhöriga födda utanför Europa som invandrade 2010 bodde i de 10 procent områden med lägst inkomstnivå och för födda i Norden är motsvarande andel omkring 15 procent. Flyktingar och deras anhöriga har också oftare flyttat till ett område med samma inkomstnivå som de bodde i 2010 och det är förhållandevis få av dem som har flyttat till ett område med högre inkomstnivå. Överlag är invånare födda utanför Europa överrepresenterade i områden med låg eller lägst inkomstnivå liksom som bosatta i storstadsregionerna.

13501626_10153755323570847_8520942165558080328_n