Barnfattigdomen bland landets barnhushåll med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund är rekordhög och verkar tyvärr även växa

Försäkringskassans nya socialförsäkringsrapport som bl a undersöker den disponibla inkomstutvecklingen mellan 1998-2015 för landets samtliga hushåll med särskild tonvikt på barnhushållen visar att hushåll med svensk bakgrund inklusive barnhushåll där båda föräldrarna är födda i Sverige har en mycket högre ekonomisk standard jämfört med hushåll med utländsk bakgrund och särskilt barnhushåll där båda föräldrarna är utlandsfödda – det skiljer åtskilliga 10 000-tals kronor dem emellan i årsinkomst.
 
Denna skillnad gäller både för ensamstående och sammanboende föräldrar och medan föräldrarna som är födda i Sverige har fått uppleva en inkomstutveckling utan dess like sedan 1998, en genomsnittlig ökning med cirka 20 procent, p g a den förra regeringens alla skattesänkningar parat med stora löneökningar, så har barnhushållen där båda föräldrarna är utlandsfödda inte på långt när fått uppleva samma positiva ekonomiska utveckling.
 
I hushåll med två föräldrar där den ena föräldern är född utanför Sverige och den andra är inrikes född, d v s de s k blandfamiljerna, är den ekonomiska standarden något lägre än i barnhushåll med två svenskfödda föräldrar men högre än i barnhushåll med två utlandsfödda föräldrar.
 
De allra fattigaste barnhushållen är de där den ensamstående föräldern är utlandsfödd: Osannolika 63 procent av alla barnhushåll bestående av en ensamstående mor med utländsk bakgrund lever i ekonomisk utsatthet. Särskilt ensamstående flerbarnsföräldrar med utländsk bakgrund är extremt utsatta – inom denna grupp lever overkliga 70 procent med en låg ekonomisk standard. Tyvärr är andelen ensamstående mödrar dessutom även högre bland utländsk bakgrund-befolkningen än bland invånarna med svensk bakgrund då migrationen i sig ofta verkar leda till skilsmässor.
 
Bland sammanboende föräldrar med svensk bakgrund är andelen ekonomiskt utsatta 4,8 procent jämfört med nästan 40 procent bland sammanboende föräldrar med utländsk bakgrund, och det ska också nämnas att i svensk bakgrund-kategorin ingår även åtskilliga s k ”andrageneration:are” som tyvärr drar upp statistiken för denna kategori. Bland sammanboende s k blandfamiljer lever 10 procent i ekonomisk utsatthet.
 
medianårsinkomst per barnhushåll 2016:
sammanboende med barn, svensk bakgrund: 250 345 kr
sammanboende med barn, svensk och utländsk bakgrund, d v s s k blandfamiljer: 240 216 kr
sammanboende med barn, utländsk bakgrund: 166 109 kr
ensamstående med barn, svensk bakgrund: 170 534 kr (ensamstående fäder med svensk bakgrund: 203 859 kr)
ensamstående mödrar med barn, utländsk bakgrund: 122 946 kr
 
För övrigt och slutligen kan även nämnas att bland sammanboende utan barn med svensk bakgrund lever knappt 2 procent i ekonomisk utsatthet.
 
Observera att samtliga ovanstående siffror EJ särredovisar utomeuropeisk bakgrund-invånarna överhuvudtaget: Hade Försäkringskassan valt att göra det så hade siffrorna varit än mer extrema och med all sannolikhet gränsat till rena katastrofläget. Det går t ex att med stor sannolikhet anta att andelen fattiga barnhushåll med utomeuropeisk bakgrund uppgår till åtminstone 55-60 procent och andelen fattiga ensamstående mödrar med utomeuropeisk bakgrund bör med all sannolikhet uppgå till 75-80 procent medan andelen fattiga bland s k ”helvita helsvenskar” sannolikt ej överstiger 2-3 procent när landets alla ”andrageneration:are” och även s k blandade med utomeuropeisk bakgrund exkluderas och subtraheras.
 
Disclaimer 1: Att vara fattig eller t o m extremt fattig med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund betyder inte att en måste må dåligt, och likaså måste inte alla majoritetssvenskar som har höga inkomster och stora förmögenheter må bra.
 
Disclaimer 2: Att redovisa siffror om fattigdom och ekonomisk utsatthet bland landets invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund innebär inte att ”frossa i” och ”gotta sig i” fr a utomeuropéernas tyvärr rätt så katastrofala privatekonomi och ”hänga ut” och ”stigmatisera” dem.
 
Disclaimer 3: Att som barn med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund växa upp fattigt eller t o m extremt fattigt betyder inte att en måste må dåligt, än mindre och ej heller att en måste hamna i kriminalitet, utvecklas till extremist, misslyckas i skolan, bli en UVAS:are/NEET:are/”hikikomori” eller dö i förtid.
 
Disclaimer 4: Att vara en fattig ecuadorian i Madrid, en fattig algerier i Paris, en fattig etiopier i Rom, en fattig pakistanier i London eller en fattig kines i Lissabon är naturligtvis bra mycket värre än att vara en fattig syrian i Norsborg, en fattig kurd i Sätra, en fattig chilenare i Biskopsgården, en fattig irakier i Rosengård, en fattig somalier i Tensta eller en fattig vietnames i Angered.
 
Disclaimer 5: Det är lika illa och lika fel att det finns fattiga vita som att det finns fattiga icke-vita, och naturligtvis ska även fattiga majoritetssvenskar få hjälp och stöd från samällets sida.