Delar av det svenska näringslivet har även tidigare uppvaktat och sympatiserat med extremhögern

Att delar av det svenska näringslivet även tidigare har sympatiserat med och uppvaktat extremhögern är tyvärr inget nytt:

http://www.expressen.se/nyheter/naringslivets-hemliga-uppvaktning-av-sd

http://www.dagensarena.se/innehall/naringslivet-flortar-med-sd

Redan kring förra sekelskiftet drev näringslivsorganisationer som Sveriges Allmänna Handelsförening (vars ordförande Pehr Emanuel Lithander, som även hetsade mot romer och resande, skrev att ”Judefrågan är icke blott en näringsfråga, det är även en ras- och kulturfråga. Judendomen är en av de europeiska folkens största fördärv.”) och Sveriges Minuthandlares Riksförbund kampanjer mot ”judiska schackrare” (d v s judiska gårdfarihandlare), under mellankrigstiden hetsade Sveriges Köpmannaförbund (vars VD Karl-Erik Gillberg var medlem i bl a Nationella arbetsförbundet, Sveriges nationella förbund, Riksföreningen Sverige-Tyskland, Svensk opposition mm) och Sveriges Grossistförbund, idag näringslivsorganisationen Svensk Handel som har uppvaktat SD och som är Svenskt Näringslivs största medlemsorganisation med närmare 12 000 medlemmar, rätt så hårt mot judiska småföretagare och judiskägda företag vilka kopplades samman med kriminalitet, och i samband med den samlade svenska extremhögerns antisemitiska kampanj ”Mota Moses i grind” 1938-39, som efter Kristallnatten framgångsrikt lyckades förhindra att judiska flyktingar från Tyskland och kontinenten fick asyl i Sverige, deltog flera företagarorganisationer såsom Svenska Småföretagares Riksförbund, idag Företagarna som också har uppvaktat SD och som organiserar 70 000 medlemmar, genom att bl a anordna ett möte i januari 1939 ”mot judeinvasionen” (på mötet antogs f ö en resolution som överlämnades till statsministern och som krävde skärpt invandringskontroll samt åtgärder mot ”Bonniers kioskmonopol”).

Här nedan följer ett utdrag ur en rätt så typisk artikel i Sveriges Grossistförbund tidning Svenskt affärsliv från 1935:

”Svenska folket är nog i allmänhet tämligen judevänligt, dels på grund av vår svaghet för allt utländskt av vad kulör och kvalitet det vara må, dels på grund av den stora likriktade pressens ytterst judevänliga hållning under de senaste åren. På den senaste tiden har man emellertid kunnat märka, att den allmänna toleransen emot judarna förbytts i en viss misstänksamhet på sina håll, och där man – särskilt inom affärskretsar – kommit i närmare beröring med de nyinflyttade judiska elementen, har en spirande antisemitism gjort sig märkbar. Det skall uppriktigt sägas ifrån, att denna avoghet emot de nyinflyttade judarna icke saknar fog. Och om det icke från myndigheternas sida inrättas en betydligt strängare invandringskontroll beträffande icke önskvärda judiska affärsmän, så komma de närmast berörda befolkningsgrupperna åtminstone i Stockholm, att i ren självbevarelsedrift bli tvungna att ingå i försvarsställning. Då ha vi snart kriget i full gång, och till alla andra stora problem, som det svenska folket måste lösa, ha vi då på köpet fått en på samhällslugnet och sinnesfriden menligt inverkande judefråga… Ett är säkert: Den nuvarande oroväckande stora invandringen av landsflyktiga judar måste kraftigt beskäras genom effektivare åtgärder från myndigheternas sida. Och detta måste ske snart, ty annars tvingas de genom invandringen hotade svenska befolkningsgrupperna att i rent självförsvar sätta hårt mot hårt.”

Se även: https://tobiashubinette.wordpress.com/2012/10/15/hakon-swenson