Sverige fortsätter att vara det västland där överutbildningsproblematiken är som allra störst

Ny färsk statistik från SCB bekräftar återigen det som OECD och EU har påpekat i snart ett decennium nu:
 
Sverige är det i-land, det västland och det europeiska land där risken att inte ha ett jobb alls eller att ha ett jobb som en är (oftast mycket) överutbildad och överkvalificerad för är som allra störst för invånare med utländsk och fr a utomvästerländsk bakgrund.
 
Bland högutbildade majoritetssvenskar är omvänt risken att vara arbetslös minimal och risken att vara överutbildad är likaså mycket låg: Endast 1 (sic: EN!) procent av de högutbildade som är inrikes födda var arbetslösa i september 2015 och närmare 90% var då förvärvsarbetande (den resterande delen var föräldralediga, sjukskrivna, höll på att byta jobb, tog en ”timeout” o s v o s v). Bland de en procenten inrikes födda som är högutbildade och som är arbetslösa hittas alltifrån de som har ”gått in i väggen” till de som har en funktionsnedsättning och de som har problem med psykisk sjukdom, missbruk o s v.
 
Bland de högutbildade som är utrikes födda var uppemot 10-15% arbetslösa och höga procentandelar som inte förvärvsarbetade var inte ens inskrivna hos Arbetsförmedlingen och därmed räknas de överhuvudtaget inte in i arbetslöshetsstatistiken. Högst andel med arbete hittades bland invånare från övriga Norden och övriga EU-länder medan den lägsta andelen med arbete hittades bland invånare födda i Afrika och Asien: Bland invånare från Norden hade exempelvis åtta av tio arbete som huvudsaklig sysselsättning i september 2015 medan bland invånare från Asien hade endast omkring hälften arbete som huvudsaklig sysselsättning.
 
Och bland de högutbildade som är utrikes födda hade i september 2015 endast kring 50% ett arbete som motsvarade deras utbildningsnivå jämfört med 80% bland de inrikes födda och närmnare 30% av de förstnämnda hade ett jobb som inte krävde någon högskoleutbildning alls jämfört med endast 6 (sic: SEX!) procent bland de sistnämnda. Bland de sex procent inrikes födda som är högutbildade och som har ett arbete som inte kräver någon högskoleutbildning hittas alltifrån de som frivilligt har ”ställt om” i livet, ”taggat ned” och ”bytt spår” till de som ofrivilligt har deklasserats och tvingats ”nöja sig” med en lägre befattning.
 
Bland de utrikes födda som är högutbildade hade fyra av tio sökt ett eller flera arbeten som inte krävde högskoleutbildning medan drygt en av tio inrikes födda som är högutbildade hade sökt ett sådant arbete någon gång under de senaste tre åren. Drygt en av tio utrikes födda hade sökt fler än 20 arbeten som inte krävde högskoleutbildning under de senaste tre åren medan detta nästan inte förekom alls bland inrikes födda.
 
Det finns också stora skillnader mellan olika utbildningsinriktningar, branscher och sfärer vad gäller överutbildningsproblematiken bland högutbildade som är utrikes födda: Inom vård- och omsorgssektorn hade drygt åtta av tio ett arbete som överensstämde med deras utbildningsnivå i september 2015 och inom naturvetenskap och teknik drygt sex av tio medan det inom utbildningsinriktningarna pedagogik, humaniora och samhällsvetenskap endast var knappt fyra av tio som hade ett arbete som överensstämde med deras utbildning och utbildningsnivå.
 
Omvänt är höga procentandelar av majoritetssvenskarna underutbildade för de arbeten, yrken, befattningar och positioner som de innehar och särskilt gäller det inom utbildningsinriktningarna pedagogik, humaniora och samhällsvetenskap där biologiska blodsband, sociala kontakter och sannolikt också klassbakgrund väger tyngre än inom vården och inom naturvetenskap och teknik.