Situationen för landets majoritetssvenska unga allt bättre medan den blir allt sämre för unga med utomeuropeisk bakgrund

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har nyligen publicerat en rapport om situationen för landets ungdomar och unga vuxna. Rapporten visar att ungdomar och unga vuxna har fått det materiellt bättre överlag på senare år tack vare högkonjunkturen samt att ungdomsarbetslösheten minskar. Samtidigt kvarstår mycket stora skillnader mellan ungdomar och unga vuxna med utländsk bakgrund och majoritetssvenska ungdomar och unga vuxna och tyvärr har flertalet av dessa skillnader ökat på senare år trots högkonjunkturen och trots att det bara går bättre och bättre för de majoritetssvenska ungdomarna och unga vuxna.

Medan 90% av alla inrikes födda högstadieelever var behöriga till gymnasieskolan under läsåret 2014/15 var motsvarande andel bland utrikes födda ej mer än 57%. Bland utrikes födda i åldrarna 16–24 år är 11,4% helt utan gymnasieutbildning jämfört med 6,4% inrikes födda i samma ålderskategori. Då en hög andel s k ”andrageneration:are” ingår i kategorin inrikes födda så innebär detta att uppemot 93-94% av alla majoritetssvenska ungdomar numera går ut grundskolan med gymnasiebehörighet.

Omvänt går närmare 50% av alla grundskoleelever med utländsk bakgrund ut 9:an utan gymnasiebehörighet och tyvärr tyder allt på att denna procentsiffra är än högre bland landets alla ungdomar med utomeuropeisk bakgrund.

Bland utrikes födda unga uppgick arbetslösheten till 35% 2015 att jämföra med 11% bland inrikes födda, och bland utrikes födda unga män handlade det om hela 37%. 15,6% av de utrikes födda unga vuxna varken arbetade eller studerade alls att jämföra med 6,3% bland de inrikes födda. Unga med utländsk bakgrund har också svårare att lämna arbetslösheten jämfört med unga med svensk bakgrund: 11,2% av de utrikes födda unga vuxna var vidare långtidsarbetslösa jämfört med 4,2% bland de inrikes födda unga vuxna. Tyvärr tyder allt på att alla dessa procentsiffror är än högre bland ungdomar och unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund.

Utrikes födda unga vuxna är även kraftigt överrepresenterade bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd: 22% av dem erhöll ekonomiskt bistånd 2014 jämfört med 4,8% bland inrikes födda unga vuxna. I praktiken innebär detta att långt över 25% av samtliga unga vuxna med utländsk bakgrund erhåller och är beroende av ekonomiskt bistånd jämfört med kring 3% bland majoritetssvenska unga vuxna. Tyvärr tyder allt på att procentsiffran är än högre bland ungdomar och unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund.

Det är vidare betydligt vanligare att unga med utländsk bakgrund uppvisar en låg ekonomisk standard: År 2014 uppvisade hela 47% av samtliga utrikes födda 20–24-åringar en låg ekonomisk standard jämfört med 26% bland inrikes födda unga vuxna, och vilket till stora delar beror på att många av de sistnämnda studerar på högskolan och är beroende av studiemedel.

Unga med svensk bakgrund röstar i allmänna val samt blir nominerade och folkvalda i högre utsträckning än unga med utländsk bakgrund: I det senaste riksdagsvalet skilde det närmare 20% mellan andelen inrikes födda unga respektive andelen utrikes födda unga som röstade och denna procentsiffra har tyvärr ökat mellan de senaste valen. Tyvärr tyder allt på att unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund röstar och är partipolitiskt aktiva i mycket låg utsträckning.

Unga med svensk bakgrund tar slutligen även del av både kulturlivet och civilsamhället i högre utsträckning än unga med utländsk bakgrund. Unga med svensk bakgrund besöker konserter, teatrar, museer och kulturevenemang samt är medlemmar i föreningar i högre grad än unga med utländsk bakgrund och skillnaden i kulturkonsumtion har ökat under de senaste åren. Tyvärr tyder allt på att unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund deltar i kulturlivet och i föreningslivet i mycket låg utsträckning.

De ca 40-50 000 nyanlända ungdomarna och unga vuxna som ankom till Sverige förra året förekommer ännu ej överhuvudtaget i ovanstående statistik.