Underutbildade, unga och pensionerade majoritetssvenskar ”massmobiliseras” just nu på arbetsmarknaden medan andelen med utomeuropeisk bakgrund som står utanför densamma fortsätter att vara skyhög

Samtidigt som Sverige uppvisar den allra största skillnaden i att överhuvudtaget ha ett jobb eller ej mellan inrikes och utrikes födda i både i-världen, västvärlden och Europa och samtidigt som Sverige därtill uppvisar den mest extrema överutbildningsproblematiken bland landets invånare med utländsk bakgrund inom OECD (d v s att som högutbildad med utländsk bakgrund inte ha ett jobb överhuvudtaget alternativt att ha ett jobb och att vara överkvalificerade för det) så formligen skriker den svenska arbetsmarknaden just nu efter nyanställda p g a de stora pensionsavgångarna och tack vare den rådande högkonjunkturen.

 

Tilläggas skall att den svenska befolkningsökningen aldrig har varit större än just nu p g a invandringen sedan det laga skiftet, freden, vaccinet och potatisen ”räddade” svenskarna från undergång under 1800-talets första hälft och förorsakade en befolkningsexplosion utan dess like (och nu är den då överträffad), och 90% av de som invandrar är dessutom under 45 år gamla, d v s i ”sina bästa år” och i arbetsför liksom i reproduktiv och fertil ålder: Om bara fem år kommer befolkningen ha ökat med 739 000 fler invånare och 570 000 av dem är s k nyanlända och utrikesfödda medan majoriteten av de resterande 169 000 ”nya” invånarna har utländsk bakgrund.

 

Denna mycket märkliga för att inte säga bisarra och närmast surrealistiska paradox – d v s på papperet står Sverige inför ett osannolikt demografiskt s k ”guldläge” p g a invandringen, som dock inte verkar kunna realiseras, d v s det handlar om ett gigantiskt slöseri med det s k ”humankapitalet” med utländsk bakgrund – leder till att lönerna för yrken som lärare, läkare, sjuksköterskor, ingenjörer, ekonomer m fl m fl rusar ohejdat i höjden just nu, att andelen underutbildade och obehöriga ökar dramatiskt just nu inom TCO- och SACO-yrkesgrupperna samt att andelen och antalet ”nyanställda” mellan 65-75 år likaså ökar dramatiskt just nu och i de allra flesta fall så handlar det om underutbildade och pensionerade majoritetssvenskar som anställs ”på löpande band” och ”i ren desperation” för att överhuvudtaget kunna fylla de vakanser som följer på pensionsavgångarna.

 

Inom läraryrket, från fritidshem och förskolor till gymnasier och högskolor, har det exempelvis aldrig tidigare funnits så många underutbildade som just nu inom ett flertal av dessa utbildningssektorer och särskilt inom vård- och omsorgssektorn arbetar idag 10 000-tals pensionärer vilket aldrig tidigare har hänt, och totalt förvärvsarbetar snart uppemot 200 000 invånare mellan 65-75 år varav merparten är majoritetssvenskar och nordiska invandrare.

 

OBS: Jag är mycket väl medveten om att de underutbildade majoritetssvenskarna ibland och t o m ofta (men absolut inte alltid) kan vara de som presterar allra bäst på en viss arbetsplats liksom att de 70-åriga majoritetssvenskarna likaså kan vara de allra bästa inom ett visst yrke.

 

Utöver detta har de majoritetssvenska kvinnorna nu ”massmobiliserats” så till den milda grad på arbetsmarknaden att det idag endast skiljer en enda (SIC! – 1 = EN) procent i förvärvsfrekvens mellan majoritetssvenska män och kvinnor, vilket både är ett samtida globalt och ett världshistoriskt rekord, och detta rekord torde aldrig någonsin igen kunna upprepas någonstans eller någon gång (förutom just i dagens Sverige). Slutligen ”massmobiliseras” just nu även och framför allt de majoritetssvenska ungdomarna och unga vuxna – ungdomsarbetslösheten för majoritetssvenska ungdomar och unga vuxna sjunker just nu dramatiskt och är lägre idag än på många år.