Det vanligaste yrket bland utrikes födda är städare: Många utrikes födda är överutbildade medan många majoritetssvenskar omvänt är underutbildade

Precis nyss kom SCB med nya aktuella siffror om arbetsmarknadsläget i Sverige för utrikes födda – de senaste siffrorna är från nyårsafton 2014 men allt tyder på att inget har förbättrats sedan dess och att det tyvärr sannolikt bara blir värre och värre.
 
Siffrorna visar att städare är det absolut vanligaste yrket bland samtliga utrikes födda som överhuvudtaget har ett jobb. Bland landets samtliga städare var varannan person utrikes född att jämföras med andelen utrikes födda bland alla anställda som var 15%: Bland kvinnorna i yrket var 46% utrikes födda medan det var 65% utrikes födda bland männen i yrket. Därefter följer buss- och spårvagnsförare, restaurang- och köksbiträden, lager- och terminalpersonal samt undersköterskor och arbeten inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende som de vanligaste yrkena bland landets utrikes födda.
 
Det är absolut inget fel på att tillhöra LO-kollektivets lägsta skikt eller att vara kroppsarbetare och låginkomsttagare och ej heller att vara procent:are, deltid:are och projekt:are vilket de utrikes födda dessutom är i mycket hög grad medan majoritetssvenskarna generellt har fasta heltidsjobb: Naturligtvis är det bättre än att vara arbetslös eller att helt och hållet stå utanför arbetsmarknaden vilket extremt höga procentsiffror av särskilt utomeuropéerna tyvärr gör. Det är heller absolut inte fel på något sätt att latinomän, afrikanska män, Mellanöstern-män och asiatiska män arbetar inom feminint kodade yrken med låg lön lika lite som att det är fel att mängder av majoritetssvenska kvinnor arbetar inom maskulint kodade yrken med hög lön.
 
Problemet är dock att de utrikes födda är mer utbildade än vad yrket kräver medan många av de infödda majoritetssvenskarna omvänt är underutbildade för de yrken de innehar.
 
Bland de utrikes födda som har ett jobb har 29% en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre medan motsvarande siffra för inrikes födda är 26%. Samtidigt arbetar exempelvis 12% av de utrikes födda med en eftergymnasial utbildning i yrken som inte kräver någon utbildning alls jämfört med endast någon enstaka procent bland majoritetssvenskarna – det handlar om yrken som exempelvis direktreklamutdelare och just städare. Bland de som har utomeuropeisk bakgrund är denna procentsiffra sannolikt dessutom tyvärr mer än fördubblad. Omvänt har höga procentsiffror av majoritetssvenskarna ett ledningsarbete eller ett yrke som kräver fördjupad högskolekompetens (d v s per automatik yrken med mycket höga löner) utan att ens ha en lång eftergymnasial utbildning bakom sig.
 
Och jag missunnar så klart inte landets alla 100 000-tals infödda majoritetssvenskar som har karriärklättrat, som idag har höga löner och som har uppnått höga positioner eller t o m toppjobben och chefsjobben i landet utan att ha en högskoleexamen – det är helt rätt att det ska gå att klassklättra utan formell utbildning och både de majoritetssvenska arbetarna och de majoritetssvenska kvinnorna har tjänat enormt mycket på denna unika möjlighet som den svenska arbetsmarknaden och det socialistiska och feministiska svenska samhället erbjuder dem. Självklart ska de svenska jobbarnas barn och än mer de svenska kvinnorna kunna klättra och få toppjobb utan att ha en utbildning i ryggen – hade de inte kunnat göra det så hade i det närmaste samtliga SACO-jobb och toppjobb i landet helt och hållet besatts av svensk manlig övre medelklass och överklass.