Arbetsförhållandena för personer födda utanför Europa som har ett arbete är närmast katastrofala

Det är mycket sällan som en svensk enkätbaserad studie vågar och vill (d v s ens är intresserad av) fråga om utomeuropeisk bakgrund, d v s en s k proxykategori eller ett s k närmevärde för icke-vit, de gamla kolonierna, den postkoloniala världen och ”Tredje världen” (kärt barn har många namn, som bekant), då det anses mycket känsligt i Sverige ”att dela upp så” eller ens ”att tänka så”, d v s att fokusera på den typ av utseendeaspekter och utseendeskillnader som kopplas till begreppet ras.

http://dok.slso.sll.se/CAMM/Rapportserien/2016/arbetshalsorapport_2016.pdf

I alla fall har nu Stockholms läns landstings Centrum för arbets- och miljömedicin åtminstone frågat om ”född utanför Europa” i sin senaste arbetshälsorapport som handlar om hur arbetsförhållandena ser ut för alla som har ett arbete i huvudstadsregionen. I enkäten har 22 250 individer deltagit och i rapporten framgår det bl a att i kommuner som Botkyrka, Huddinge, Sundbyberg och Sigtuna är en mycket hög andel av befolkningen i s k arbetsför och produktiv ålder (och även i s k fertil, fruktsam och reproduktiv ålder), d v s de är mellan 18-64 år gamla och med en rejäl koncentration i unga vuxna-ålderskategorierna medan motsvarande andelar är mycket lägre i kommuner som Vaxholm, Täby, Danderyd, Lidingö, Nynäshamn och Norrtälje där invånarna generellt är mycket äldre och där många invånare helt enkelt är över 45 år gamla och inte minst över 65 år gamla.

I rapporten framgår det bl a att män som är födda utanför Europa arbetar deltid i större utsträckning än övriga män liksom kvinnor födda utanför Norden jämfört med övriga kvinnor, och exempelvis deltidsarbetar hela 37,5% av kvinnorna i Skärholmen jämfört med 14% av kvinnorna på Södermalm. Att arbeta deltid anses ofta (men inte alltid) spegla en oönskad undersysselsättning och dessutom sammanhänger deltidsarbete nästan alltid med sämre arbetsförhållanden.

Vidare framgår det att de som är födda utanför Norden är den grupp som i störst utsträckning har tidsbegränsade anställningar medan de som är födda i Norden och i Sverige har minst andel tidsbegränsade anställningar. Störst andel tidsbegränsat anställda kvinnor, 19%, hittas i Skärholmen och Rinkeby-Kista jämfört med Älvsjö och Kungsholmen där motsvarande siffror uppgår till 7% respektive 6%. Att ha en tidsbegränsad anställning ökar sannolikheten för sämre psykisk hälsa jämfört med de som har en fast anställning.

Vad gäller självskattad arbetsförmåga så skattar hela 26% av männen i Skärholmen sin arbetsförmåga som nedsatt i förhållande till de fysiska krav som arbetet ställer jämfört med 2% bland männen i Danderyd och vidare skattar hela 28% av männen i Skärholmen sin arbetsförmåga som nedsatt i förhållande till de psykiska krav som arbetet ställer jämfört med 3% bland männen i Solna. Det handlar m a o om att tio gånger fler män upplever en nedsatt arbetsförmåga i både fysiskt och psykiskt hänseende i Skärholmen jämfört med Danderyd respektive Solna. 29% av männen i Skärholmen uppger även att de är tveksamma till att kunna arbeta kvar i nuvarande yrke om två år jämfört med 3% av männen i Danderyd och 6% av männen i Solna.

Vad gäller de psykosociala arbetsvillkoren så brukar en åtskillnad göras mellan spänt arbete, som innebär höga arbetskrav i kombination med låg kontroll över det egna arbetet, och vilket ökar risken för försämrad hälsa och minskad arbetsförmåga, och aktivt arbete som innebär höga arbetskrav i kombination med hög kontroll över det egna arbetet. Rinkeby-Kista och Skärholmen är de områden där störst andel män har en spänd arbetssituation – 39% respektive 32% – jämfört med 8% av männen på Norrmalm och på Kungsholmen. Kvinnor födda utanför Norden och män födda utanför Europa löper generellt en högre risk att hamna i ett spänt arbete: 26% av alla män födda utanför Europa har ett spänt arbete liksom 28% av alla kvinnor födda utanför Europa.

Vidare rapporterar 18% av kvinnorna födda utanför Norden jämfört med 9% av kvinnorna födda i Sverige att de har ett tungt arbete. Tungt arbete är vanligare bland utrikes födda än bland födda i Sverige.

Vad gäller utsatthet för helkroppsvibrationer så rapporterar 25% av männen i Rinkeby-Kista detta jämfört med 1% av männen på Norrmalm. Män som är födda i andra europeiska länder än de nordiska rapporterar i större utsträckning att de är exponerade för hand- och armvibrationer än övriga män och bland kvinnorna rapporteras högst förekomst bland dem som är födda utanför Europa. 14% av alla män födda utanför Europa rapporterar att de utsätts för helkroppsvibrationer i yrket jämfört med 6% av de svenskfödda männen.

Andelen kvinnor och män som rapporterar skadlig hudkontakt med vatten och vätskor av annat slag i arbetet är nästan 5 gånger så stor bland födda utanför Europa jämfört med kvinnor och män födda i Sverige och i Norden. I Botkyrka, Nynäshamn, Rinkeby-Kista, Sigtuna, Skärholmen och Upplands-Bro rapporterar hela 17 procent eller fler av kvinnorna att de har hudkontakt med vatten mer än två timmar per dag. Bland män födda utanför Europa rapporterar 17% att de har skadlig hudkontakt med vatten och vätskor av annat slag i arbetet jämfört med 2% av männen födda i Sverige och i Norden och bland kvinnorna födda utanför Europa rapporterar 23% det jämfört med 6% av kvinnorna födda i Sverige och i Norden.

Vad gäller luftföroreningar så är personer födda utanför Europa mer utsatta för detta än personer födda i Sverige. Bland män som är födda utanför Europa rapporterar 31% att de är utsatta för luftföroreningar på arbetet jämfört med 23% bland männen födda i Sverige och motsvarande siffror för kvinnorna är 20% jämfört med 11%.

Slutligen konstaterar studien att det finns mycket starka indikationer som tyder på att många av de som har ett arbete i Stor-Stockholm och som är födda utanför Sverige och Norden och särskilt utanför Europa innehar arbeten som inte motsvarar deras utbildningsnivå, d v s de är överkvalificerade.

12825548_10153521774755847_493691468_n