Om ”gulinghumorn” på Oscarsgalan – och i Sverige

Det må vara så att det räcker nu (d v s från asiatamerikaners sida) vad gäller att kritisera och attackera en svart amerikan liksom en brittisk jude liksom en i huvudsak vit och svart publik för att ha haft kul åt asiaters utseenden och förmodade karaktärsdrag (löjliga, nördiga, töntiga, ”fula”, småväxta, infantila, feminina o s v) och kanske fr a för att ha skämtat om tre asiatiska småpojkar (varav en f ö var adopterad) men det skadar inte att påminna om att flertalet av de som har kul åt och skämtar om liksom trakasserar och hoppar på asiater (inklusive mig själv – fr a latinos, afrosvenskar, muslimer, syrianer och östeuropéer om jag skulle våga mig på en gissning, men så får jag också stå mitt kast att jag har valt att bo i Flemingsberg) faktiskt numera och alltmer är icke-vita och representanter från andra minoriteter.

http://m.huffpost.com/us/entry/dear-chris-rock-your-asia_b_9346654.html

Det är mycket möjligt att de östasiatiska länderna upplevs ”ta över” och ”förstöra” många länder i övriga Asien, Afrika, Latinamerika och Östeuropa samt att många icke-vita i Väst uppfattar att asiatiska kvinnor är ”negativt” frigjorda samt att männen är ”negativt” omanliga och i båda fallen ser ut ”som barn” men det ursäktar inte den otäcka tendensen att ”gulinghumorn” bara blir alltmer accepterad, normaliserad och även hyllad av både vita och icke-vita samtidigt som representationen av andra minoriteter i samhället i stort trots allt ökar medan sympatin, empatin och förståelsen för andra minoriteters historia och situation trots allt också faktiskt ökar hela tiden.