Den svenska rassegregationen sannolikt extremast i västvärlden just nu

De tre svenska storstadsregionerna (där numera hälften av rikets befolkning bor och lever) är tillsammans med de mellanstora svenska städerna (d v s sammantaget handlar det om uppemot 75-80% av befolkningen) de sannolikt mest rassegregerade städerna i västvärlden just nu (möjligen med undantag för de central- och östeuropeiska städerna med sin knivskarpa segregation mellan romer och icke-romer), och har troligen varit så under de senaste 5-7 åren:
 
 
En ny rapport som undersöker den svenska rassegregationens utveckling mellan 2000-2012 mätt utifrån var utomeuropeisk bakgrund-invånarna bor i relation till var majoritetssvenskarna bor indikerar samtidigt att botten förhoppningsvis är nådd nu även om white flight- och white avoidance-trösklarna är extremt låga just i Sverige, d v s vita invånare undviker att flytta till områden där utomeuropeisk bakgrund-invånare bor liksom att de flyttar ifrån områden när utomeuropeisk bakgrund-invånare flyttar in, och det krävs i båda fallen ej mer än 6-7% utomeuropeisk bakgrund-invånare i ett visst område för att detta ska äga rum.
 
Det ska också sägas att när 4-5% av invånarna i ett visst område har utomeuropeisk bakgrund idag så innebär det numera i praktiken nästan alltid det totala antalet icke-vita adopterade och blandade och icke-vita partners till vita som är folkbokförda i området i fråga. Över hälften av samtliga invånare i landet bor därmed enligt rapporten i ett område där utomeuropeisk bakgrund-grannarna helt och hållet domineras av adopterade (t ex från Asien och Latinamerika), blandade (t ex de som har en vit mor och en far från Mellanöstern) och partners till vita (t ex asiatiska kvinnor eller svarta och latinamerikanska män).
De mest rättvisande måtten som rapporten tyvärr ej operationaliserar är dels andelen och antalet ”helvita” ”helsvenska” barn som bor i områden med en hög andel utomeuropeisk bakgrund-invånare (i miljonprogramsområdena handlar det exempelvis om ej mer än 0,1-0,2%) och dels andelen och antalet ”hel-icke-vita” par och familjer (oavsett sexuell läggning) i områden med en hög andel vita invånare (i storstädernas och i de mellanstora städernas historiska innerstäder handlar det oftast om ej mer än 0,5%).
 
Jag är självklart inte emot utlandsadoptioner och blandrelationer eller att adopterade och blandade bor i vita områden men det är ett faktum att adopterade, blandade och blandpar och blandfamiljer tillsammans förskönar bilden av den svenska rassegregationen på en statistisk-demografisk nivå och jag har slutligen all respekt för att ”helvita” ”helsvenska” par i s k fertil ålder och som har barn ej bor i områden där andelen utomeuropeisk bakgrund-invånare överstiger 6-7%: I båda fallen har alla parter naturligtvis all rätt att välja att bosätta sig var de vill.