Vilken svensk författare motsvarar Japans Mishima, Tysklands Jünger och Frankrikes Céline?

En anmälan av Yukio Mishimas till svenska nyöversatta och ytterst fascistiska essä ”Sol och stål” får mig att börja tänka på vilka svenska författare som motsvarar Japans Mishima, USAs Pound, Frankrikes Céline, Tysklands Jünger, Finlands Tigerstedt, Norges Hamsun och Italiens D’Annunzio för att bara nämna några av de mest namnkunniga fascistiska författarna under 1900-talet?

Strindberg är ju lite för tidig trots sitt esoteriska rastänkande, likaså Ola Hansson och Viktor Rydberg, och antisemiterna Karlfeldt och Ekelund är väl lite för ”obskyra” medan nationalromantikern Heidenstam kanske är lite för ”gammaldags”, och den senare vänstermannen och tredje ståndpunkt:aren Karl Vennberg var kanske mest bara en opportunist.

Litteraturvetaren Bibi Jonsson har i två böcker – ”Blod och jord i trettiotalet” (2008) samt ”Bruna pennor” (2012) – undersökt några av de kvinnliga fascistiska författarna men få om ens några av dem är ju vare sig särskilt lästa eller särskilt kända idag såsom Alma Hedin, Annie Åkerhielm, Hilma Hansegård, Sigrid Gillner, Magda Bergqvist von Mirbach, Birgit Lange och Nanna Lundh-Eriksson. Min kollega vid Karlstads universitet Jimmy Vulovic har studerat lindholmsrörelsens författare, i huvudsak poeter och novellister, men ytterst få av det största svenska nazistpartiets författare inklusive partiledaren Lindholm själv lät ju höra talas om sig utanför rörelsens egna organ.

Likt Lindholm var även den svenska fascismens chefsideolog Per Engdahl visserligen också poet och gav ut flera diktsamlingar samt var aktiv medlem i Författarförbundet, och hans publikationer kunde anmälas i Nya Wermlands-Tidningen av vännen Sven Stolpe långt in på 1980-talet, och den svenska extremhögerns mångårige mecenat och finansiär CE Carlberg publicerade likaså åtskilliga diktsamlingar, men inte heller Engdahl eller Carlberg känns som vår svenska motsvarighet till Tigerstedt eller Pound, och ej heller är Sveriges nationella förbunds partiledare Rütger Essén med sin roman ”De släckta metropolerna” från 1937 knappast en svensk Jünger.

Här nedan följer en utvald namnlista över några av de svenska författare som jag genom åren har stött på i den svenska extremhögerns olika matriklar. Som synes har denna ytterst brokiga samling av både hög- och populärkulturella författare bl a givit oss Gårdarna runt sjön, Åsa-Nisse, den rasande Roland, Sorundasviten, kommissarie Sanger, Ingenjör Andrées luftfärd och inte helt oväntat ett stort antal romaner om ”den store” Gustav II Adolf och om Karl X:s knektar, Karl XI:s drabanter och Karl XII:s karoliner.

Vem av dessa författare som skulle kunna sägas vara vår svenska motsvarighet till Céline, Hamsun eller D’Annunzio låter jag dock vara osagt även om jag själv (likt Per Svensson i dennes bok ”Frostviken. Ett reportage om Per Olof Sundman” från 1998) nog åtminstone delvis lutar åt Sundman.

Axel Ahlman. Medlem i Svenska nationalsocialistiska partiet 1934

Bengt Berg. Skribent för Sveriges nationella förbund 1942

Jenny Berthelius. Medlem i Fosterländsk enad ungdom 1940

Eric von Born. Medlem i Ungsvenska klubben 1939 och i Sveriges nationella förbund 1937-70. (f ö författaren Heidi von Borns far)

Stig Cederholm. Frivillig i Waffen-SS 1941 och medlem i Nysvenska rörelsen 1960-79

Ossian Elgström. Medlem i Gymniska förbundet 1930, Samfundet Manhem 1934, Riksföreningen Sverige-Tyskland 1939 och i Svensk Opposition 1941

Sven Eriksson. Medlem i Sveriges nationella förbund 1936-42

Nils-Magnus Folcke. Medlem i Gymniska förbundet 1928 och i Samfundet Manhem 1934

Knut Hagberg. Medlem i Sveriges nationella förbund 1936

Per Hallström. Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland 1941

Waldemar Hammenhög. Medlem i Svensk opposition 1941 och i Riksföreningen Sverige-Tyskland 1941

Verner von Heidenstam. Medlem i Gymniska förbundet 1928 och i Riksföreningen Sverige-Tyskland 1939-40

Gunnar Helander. Medlem i Nationalsocialistiska arbetarepartiet 1935 (f ö en av grundarna av den svenska antiapartheid-rörelsen)

Eira Hellberg. Medlem i Sveriges nationella förbund 1940

Karl-Gustaf Hildebrand. Medlem i Tekniska samhällshjälpen 1935 och i FH 1937

Sune Hjorth. Medlem i Nationalsocialistiska arbetarepartiet 1944

Claes Hoogland. Medlem i Svenska aktiva studentförbundet 1942

Walter Hülphers. Medlem i Svenska nationalsocialistiska partiet 1933-35

Ulf Hård af Segerstad. Medlem i FH 1939

Christer Jäderlund. Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland 1939-41

Gustaf Lindqvist. Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland 1937-42

Einar Malm. Medlem i Gymniska förbundet 1929-31 och i Samfundet Manhem 1934

Bertil Malmberg. Skribent för Svensk samling 1933

Fredrik Nycander. Medlem i Gymniska förbundet 1931 och i Samfundet Manhem 1934

Folke Nystrand. Frivillig i Waffen-SS 1941-42 och medlem i Svenska socialistiska partiet 1943

Fanny von Wilamowitz-Moellendorff. Medlem i Nationalsocialistiska blocket 1935 (f ö svägerska till Hermann Göring)

Åke Ohlmarks. Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland 1942

Karl Gustav Ossiannilsson. Medlem i Sveriges nationella förbund 1928-42 och i Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938 (f ö SSU:s förste ordförande)

Ellen von Platen. Medlem i Sveriges nationella förbund 1941 och i Riksföreningen Sverige-Tyskland 1942

Sigfrid Siwertz. Medlem i Gymniska förbundet 1928

Per-Olof Sundman. Medlem i Nationalsocialistiska arbetarepartiet 1939 och i Fosterländsk enad ungdom 1940

Olof Thunman. Medlem i Gymniska förbundet 1928-31 och i Samfundet Manhem 1934 (f ö vän med Evert Taube textförfattare till sången Vi gå över daggstänkta berg)

Karl Vennberg. Skribent för Sveriges nationella förbund 1936 och för Riksföreningen Sverige-Tyskland 1941-42

Lars Widding. Medlem i Nationalsocialistiska arbetarepartiet 1938 (f ö far till rektorn för Stockholms universitet Astrid Söderbergh Widding)