Den stridbare vänstermannen Nils Bejerot flirtade med extremhögern

DN Kulturs Björn Wiman skriver bl a om Magnus Lintons bok Knark. En svensk historia, och uppmärksammar att den gamle kommunisten och marxisten, och alltid lika stridbare vänstermannen, FiB:aren, läkaren och socialmedicinaren Nils Bejerot använde sig av implicita rashygieniska argument i sitt livslånga krig mot narkotikan (liksom delvis också i sitt ”krig” mot amerikansk populärkultur och särskilt mot tecknade serier, vilka han förkastade och t o m betraktade som ett ”mentalhygieniskt” problem):

http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/bjorn-wiman-david-bowie-var-ett-bade-varnande-och-forebildligt-exempel

Bejerot tillhör den krets av svenska vänsterintellektuella som attraherades av och anammade en liknande typ av både rastänkande, kultursyn och nationalism som deras i övrigt och på alla sätt och vis ideologiska motståndare inom borgerligheten och extremhögern var anhängare av. På 1970-talet inledde Bejerot en slags brevrelation med den svenska fascismens grand old man Per Engdahl, som avskydde narkotika och droger och den anglo-amerikanska populärkulturen utifrån en nationalistisk och rasideologisk ståndpunkt, och löste en prenumeration på Nysvenska rörelsens tidning Vägen Framåt, och 1987 höll han föredrag för ”överklassnazistiska” Ungsvenska klubben samtidigt som han var krönikör i FiB/Kulturfront.