Nätverksrekrytering inom högskolevärlden – den svenska versionen av korruption

”En undersökning visar att det under åren 2006–2008 bara var 10-15 procent av alla forskare och lärare vid Uppsala universitet som tillsattes i konkurrens med andra. Resten tillsattes utan föregående utlysning”:

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2906071-gu-anmals-for-olagliga-anstallningar

Uppsala universitet är då något av ”Sveriges Oxford” som trots allt satsar hårt på internationalisering och försöker bryta den närmast incestuösa situation som råder inom den svenska högskole- och forskarvärlden där hela släkter och storfamiljer är disputerade (d v s då uppemot 8-9 personer inom en enda ”extended family network” kan ha doktorerat), där ”doktorspar” är legio (d v s då båda parterna i en s k stabil parrelation har doktorsexamen) och där det är rikligt med både doktorsbarn (d v s då en av föräldrarna har disputerat) och ”dubbelprofessorsbarn” (d v s då båda föräldrarna är docenter eller professorer): Än värre är situationen m a o på landets övriga universitet och högskolor.

Tyvärr är nätverksrekrytering inklusive klient- (t ex ens f d student eller f d doktorand), vänskaps- (t ex ens gamla klasskamrat, ens ”med-medlem” i samma parti, organisation eller sällskap eller ens vän), släkting- (t ex ens syskon, barn eller kusin) och t o m ”älskare”-rekrytering (t ex ens partner eller ”utomäktenskapliga” älskare) mycket vanligt i Sverige, särskilt inom de övre skikten och inom det s k SACO-kollektivet vari högskolevärldens lärare och forskare ingår.

Sverige rankas å ena sidan som det tredje minst korrupta landet på jorden utifrån hur korruption vanligtvis mäts (såsom i form av otillbörliga gåvor och rutinmässiga ”sedlar i kuvert”-transaktioner) samtidigt som landets arbetsmarknad framstår som extremt exklusiv och exkluderande för alla som står utanför den, d v s för alla de (läs: invånare med utländsk bakgrund) som just saknar nätverk, kontakter, sociala förbindelser och biologiska blodsband, och särskilt gäller det än en gång det högutbildade och höginkomsttagande elitskiktet. Över två tredjedelar av alla jobb tillsätts genom kontakter på den svenska arbetsmarknaden, särskilt just och ånyo inom socialgrupp 1, och även de tjänster som trots allt utannonseras tillsätts ändå ofta i slutänden genom nätverk och kontakter – tyvärr alltför sällan utifrån CV och meriter.