Ragnar Liljeblad – ASEA-direktören som förespråkade vit överhöghet ända in på 1960-talet

Avdelningen den svenska rasforskningens och den svenska ”överklassnazismens” ”kuriosakabinett” (eller kanske snarare ”skräckkabinett”):

12283199_10153311139260847_192840272_n

Ragnar Liljeblad, ledamot av både Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungl. Vetenskapsakademien, en av de som stod bakom den svenska kärnkraftens framväxt mm mm samt direktör för Wallenberg:arnas ASEA, kunde så sent som 1964 argumentera för att vitas hjärnor var större än alla andra rasers dito, bl a med hänvisning till en dåvarande framstående svensk hjärnforskare som (fortfarande så sent som 1964) menade att exempelvis svartas hjärnor innehåller 15 procent färre celler än vitas dito. Särskilt svenska medicinare och naturvetare kunde så sent som långt in på 1960-talet fortsätta att tro på olika rasteorier och rasforskningshypoteser som i andra västländer hade övergivits och kastats på vetenskapshistoriens sophög (t ex teorin om genetiska rasgruppsisolat, som de svenska romerna sades vara ett ypperligt exempel på) och inte minst använda sig av rasforskningsmetoder som nog bara svenskarna ensamma till slut trodde på såsom olika former av i praktiken fullständigt meningslösa blodgruppstester som påstods visa om t ex svenska samer eller svenska romer var ”rasblandade” med vita svenskar eller ej.

Liljeblad var under hela sin levnad fr a en rabiat antisemit, och han var den förste svensken, och faktiskt en av de allra första i världen, som efter kriget författade en bok (dock opublicerad – han lät i stället distribuera den till sina direktörsvänner inom det svenska näringslivet – ett exemplar av manuset har turligt nog hamnat på Kungl. biblioteket tack vare en anonym och förhoppningsvis antifascistisk VD) som förnekade att Förintelsen hade ägt rum. Liljeblad var kusin med underbarnet Otto Hallberg (Hallberg betraktades som ”överintelligent” och som ett geni från tidig ålder, han lärde sig exempelvis flera olika språk, och han fick studera i Uppsala redan som tonåring), den svenska extremhögerns ”svar på James Bond” som hade varit säkerhetschef för lindholmspartiet och ansvarig för det s k juderegistret under kriget, och som därefter kom att bli hjärnan bakom det svenska Stay Behind-nätverk som växte fram under Koreakriget, och som Inga-Britt Ahlenius ju har pekat ut som de som mördade Olof Palme (jag hade själv ofrivilligt ”att göra med” det som var kvar att Otto Hallbergs Stay Behind-nätverk för några år sedan, som då leddes av jur dr Åke J Ek, f d lektor vid Polishögskolan och Stockholms universitet mm mm, och vilket för min del slutade i en massa besvärliga rättegångar, men det är en annan historia). Flera av Stay Behind-nätverkets hemliga möten hölls f ö i det ståtliga ASEA-tornet i Västerås.

Ända från 1920-talet och fram till sin död finansierade Liljeblad bl a Sveriges nationella förbund och andra högerextrema organisationer och projekt samtidigt som han var tekn direktör vid ASEA, som ju f ö passande nog använde sig av svastikan som företagslogo (på förslag från den på sin tid världsberömde svenske arkeologen Oscar Montelius, som menade att den vita rasens ”vagga” och s k Uhrheimat stod att hitta i Skandinavien – en teori som flera av de nazityska forskarna sedermera kom att acceptera). Ett flertal av ASEAs direktörer såsom bl a Arthur Lindén, Sigfrid Edström och troligen också Curt Nicolin har f ö genom åren skänkt pengar till och sympatiserat med den svenska extremhögern.

In i det sista fram till sin bortgång 1967 beklagade Liljeblad avkolonialiseringen och han varnade för den tilltagande icke-vita invandringen till Väst från de före detta kolonierna och försvarade den amerikanska rassegregationen och den sydafrikanska apartheidregimen samt även Nazi-Tyskland samtidigt som han var en firad ingenjör och en svensk näringslivsprofil som genom åren kom att erhålla många utmärkelser inklusive ett hedersdoktorat vid KTH.