Om vår tids konspiracistiska antisemitism

Maciej Zaremba recenserar Timothy Snyders bok ”Black earth. The Holocaust as history and warning”, och påminner om att den antisemitism som Hitler och nationalsocialismen förestod var en helt annan än den kristna antisemitism och den rasbiologiska antisemitism som hade dominerat Europa fram tills dess: I stället pekar den ”avantgarde”-antisemitism som nazisterna omfamnade framåt mot vår tids manikeiska konspirationsteorier om ”judisk makt” som tyvärr alltför många omhuldar och är påverkade av även i Sverige (inte minst inom delar av vänstern och bland vissa av landets minoritetsinvånare) – d v s föreställningen om judarna som ”onatur”, som ”ondskan” och som ”makten” i sig, som i det närmaste står utanför mänskligheten, historien och kanske t o m den materiella ”verkligheten” och därmed framstår som närmast övernaturliga och genomonda ”sagoväsen”:

http://www.dn.se/kultur-noje/sa-blev-ostra-europa-forintelsens-ovningsfalt

När antirasistiska svenska hiphop-artister som Dani M sjunger om ”judisk makt” (vare sig det görs explicit eller implicit) och när Ken Ring uttalar sig om att människor som inte är judar beter sig ”judiskt” är det s a s inte de konkreta fysisk-kroppsliga judarna i Sverige eller annorstädes som åsyftas (även om det naturligtvis är de som riskerar att drabbas av det hat och det våld som piskas upp av den konspiracistiska antisemitismen) utan just denna manikeiska ”new age”-föreställning om judarna som nazisterna förfäktade. Gissningsvis är det just därför som Dani M, Ken Ring och deras många fans och försvarare har så svårt att ta till sig ”anklagelsen” om antisemitism.

Självklart är den teologiska antisemitismen liksom rasantisemitismen också fortfarande i viss mån gångbara i vissa kretsar men den antisemitism som har kommit att dominera i dagens värld (t ex i Dani M:s sånger) är just den konspiracistiska ”new age”-antisemitism som egentligen inte bryr sig om judendomen som religion eller judarna som folk och som ”ras” utan just i stort sett helt och hållet nöjer sig med att tala om ”den judiska makten”.