Antalet anmälda hatbrott ökar dramatiskt

Idag publicerar BRÅ sin årliga rapport om hatbrott, och antalet hatbrott i Sverige är nu större än någonsin tidigare: år 2014 polisanmäldes 6270 hatbrott, vilket är en dramatisk ökning med hela 14% sedan 2013, och samtidigt konstaterar BRÅ att denna summa ändå bara är en liten del av alla hatbrott som äger rum i landet då de flesta som utsätts inte anmäler brottet, och särskilt gäller detta troligen de som har en raslig, etnisk eller religiös minoritetsbakgrund.

Återigen är det stora flertalet av alla hatbrott sorterade under kategorin främlingsfientliga/rasistiska motiv – ca 70% – och därutöver har 8% islamofobiska motiv och 4% antisemitiska motiv. Kring 11% av 2014 års hatbrott har homofoba och transfobiska motiv och 8% har kristofobiska och andra antireligiösa motiv.

Personuppklaringsandelen var tyvärr lika låg 2014 som 2013 – endast 5% av alla hatbrott slutar med lagföring av något slag. Afrofobiska hatbrott klaras upp allra oftast (8%) medan islamofobiska och andra antireligiösa hatbrott klaras upp mest sällan (1%). Vad gäller brottsrubricering så var olaga hot/ofredande den vanligaste brottstypen 2014 (43%) följt av våldsbrott (15%) och därefter på tredje plats ärekränkning (14%).

Den typ av hatbrott som har ökat mest mellan 2013-14 är kristofobiska hatbrott vilka har tredubblats i antal anmälningar, men även hatbrott med islamofobiska och antisemitiska motiv har ökat med 50% (490 anmälningar) respektive 38% (270 anmälningar) jämfört med 2013. Antiromska hatbrott har ökat med 23% mellan 2013-14 och uppgick till 287 anmälningar förra året. De afrofobiska hatbrotten ökade med 10% (och ökningen är hela 30% under de senaste fem åren) och uppgick till 1075 anmälningar 2014 motsvarande en fjärdedel av alla anmälda främlingsfientliga/rasistiska hatbrott och 17% av alla hatbrott överhuvudtaget.

I övrigt håller de svenska hatbrottstendenserna i sig över tid: t ex så kännetecknas afrofobiska hatbrott återigen av en hög andel fysiskt våld (oftast på allmän plats) medan de antisemitiska och islamofobiska hatbrotten oftare handlar om hets mot folkgrupp (oftast på internet) och hatbrott mot romer om olaga diskriminering (oftast på serviceställen). Stockholms, Södermanlands och Västmanlands län är återigen de län där flest hatbrott begås per invånare p g a främlingsfientliga/rasistiska motiv medan anmälningar med afrofobiska motiv var vanligast i Stockholms län, antiromska hatbrott i Södermanlands län, antisemitiska hatbrott i Stockholms län och islamofobiska hatbrott i Södermanlands län.

Slutligen har antalet hatbrott som begås mellan minoriteter minskat medan hatbrott som en minoritet utsätter majoritetsbefolkningen för har ökat – dock uppgår det totala antalet hatbrott utförda av en minoritet och riktade mot majoritetssvenskar till ej mer än 193 anmälningar.