Ny rapport om den svenska rasojämlikheten inom SACO-kollektivet

Jusek, d v s akademikerfackförbundet för alla svenska jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare har i höst tagit fram en studie om situationen för de med svensk och utländsk bakgrund i relation till och inom dessa yrken. I studien där många som är födda och uppvuxna i Sverige och har svensk högskoleexamen också finns med framgår det bl a:

Att skillnaden i både förvärvsfrekvens och i arbetslöshet och framför allt i lönenivå har ökat mellan de med svensk och utländsk bakgrund sedan 2001 och troligen är det de med utomeuropeisk bakgrund, både de s k första- och andrageneration:arna, som halkar efter alltmer både i att ha ett jobb överhuvudtaget, i att ha ett jobb som de är utbildade för och i löneligan. Att skillnaderna har ökat sedan 2001 är anmärkningsvärt av flera skäl – inte minst då andelen ”andrageneration:are” med svensk högskoleexamen är större idag än 2001.

Det framgår bl a att endast 3 procent av de med svensk bakgrund har ett okvalificerat jobb medan uppemot 1/3 av de med utländsk bakgrund (som överhuvudtaget har ett jobb) har ett okvalificerat jobb trots högskoleexamen (de är s a s överutbildade). Risken är 700-800% högre för de med utländsk bakgrund att ha ett okvalificerat jobb (många är helt enkelt kroppsarbetare trots högskoleexamen) än för de med svensk bakgrund. Särskilt gäller detta f ö ekonomer och jurister – 90% av de med svensk bakgrund som är ekonomer och jurister har ett kvalificerat jobb medan bara 40-50% har det bland de med utländsk bakgrund.

Det kan här vara värt att påminna om att omvänt innehar stora procentsiffror med svensk bakgrund ett kvalificerat jobb utan att ha en högskoleexamen – det vill säga de är underutbildade men innehar trots det kvalificerade SACO-yrken. Värt att notera är att ca 15% av de med svensk bakgrund innehar ett chefsjobb vilket ca 5% av de med utländsk bakgrund är det – främst beroende på att minst skillnader hittas bland personalvetarna och samhällsvetare inom organisation, administration och förvaltning: Skillnaderna mellan dem med svensk och utländsk bakgrund är s a s minst där (även om de forfarande är stora, och där hittas generellt även fler chefer med utländsk bakgrund).

Vad gäller ren arbetslöshet så är uppemot 1/3 av de med utländsk bakgrund inom dessa yrkesgrupper arbetslösa vilket ska jämföras med runt 3% för de med svensk bakgrund. Med andra ord är risken oerhört liten att vara eller bli arbetslös för en infödd svensk med högskoleexamen inom ett samhällsvetenskapligt ämne/yrke.

Vad gäller löner så har uppemot 1/3 av de med svensk bakgrund en månadslön som överstiger 42 000 kr innan skatt. För de med utländsk bakgrund stannar samma siffra på 12-13%, och vad gäller månadslöner på över 45-50 000 så har endast 4% av de med utländsk bakgrund det. En normal SACO-lön ligger idag f ö på 35-37 000.

De med utländsk bakgrund (som överhuvudtaget har ett jobb) hittas i stället i de lägsta inkomstskikten – så mycket som hälften av dem har 20 000 i månadslön innan skatt (eller mindre) vilket tyder på att många jobbar på timmar eller på deltid eller går från projekt till projekt och däremellan är arbetslösa långa perioder och lever på socialbidrag alt. A-kassa. De med svensk bakgrund drar dessutom idag ifrån alltmer i löneligan. De med lägst löner bland de med utländsk bakgrund hittas f ö inom media samt bland ekonomer – hela 70% av alla journalister och ekonomer med utländsk bakgrund hittas i de lägsta inkomstskikten.

Sammanfattningsvis:
Allt färre av de med högskoleexamen inom ett samhällsvetenskapligt ämne/yrke som har utländsk bakgrund har: ett jobb överhuvudtaget (d v s arbetslösheten ökar eller är konstant bland dem), ett jobb som de är kvalificerade för (d v s överutbildningsfrekvensen ökar eller är konstant bland dem som överhuvudtaget har ett jobb) samt en månadslön som är på SACO-nivå (d v s andelen med låga löner ökar eller är konstant bland dem som överhuvudtaget har ett jobb).