Sverige är numera ett av västvärldens allra mest mångspråkiga länder: 44% av grundskoleeleverna i de tre storstäderna talar idag ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk
Den svenska ”hypermångfalden” blir allt mer ”supermaxad” bland landets barn och ungdomar och Sverige är numera ett av västvärldens allra mest mångspråkiga länder: Över 44% av samtliga barn och ungdomar i de tre storstadsregionerna talar idag ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk
Nu har Skolverket äntligen publicerat den senaste statistiken över andelen grundskoleelever som talar ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk (d v s siffror som gäller läsåret 2017/2018) och vilket intressant nog är den enda ”etnisk-kulturella” siffra som vi har i Sverige utifrån självrapporterad självidentifikation och självkategorisering (OBS: dock är det inte barnen och ungdomarna som självrapporterar detta utan deras vårdnadshavare – d v s deras bioföräldrar, adoptivföräldrar, fosterföräldrar, styvföräldrar, storfamiljsföräldrar, ensamstående förälder o s v).
Det handlar i praktiken om siffror som rör samtliga barn och ungdomar i landet i åldrarna 7-16 år då skolplikt ju gäller i Sverige (dock minus de papperslösa barnen och ungdomarna vilka ej finns i statistiken överhuvudtaget) och följande siffror är med stor sannolikhet ”underkantssiffror” då nog inte alla vårdnadshavare som har ett eller flera barn som talar ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk anger det när de tillfrågas om det.
I alla fall så handlar det numera om 27,6% av samtliga grundskoleelever och i de tre storstadsregionerna Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö där numera uppemot 40% av landets befolkning bor och lever så handlar det om hela 44,1% av samtliga barn och ungdomar i åldrarna 7-16 år som talar ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk och i åtskilliga kommuner som ingår i de tre storstadsregionerna så handlar det om siffror som börjar närma sig 50-70%. 29,2% är vidare den siffra som gäller för de mellanstora städerna och som lägst så handlar det om 18,4% i landets landsbygdskommuner.
Sverige är idag m a o antagligen mer mångspråkigt än USA vad gäller mångspråkigheten bland barn och unga:
Idag talar hela 21-22% av samtliga invånare i USA som är 5 år eller äldre ett annat språk än engelska i hemmet och bland barn och unga i skolåldern gäller siffran 25%. Båda dessa siffror är de allra högsta i västvärlden även om länder som Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Kanada, Australien och Nya Zeeland numera också är utpräglat mångspråkiga.
andelen grundskoleelever vars vårdnadshavare uppger att deras barn talar ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk – ett urval kommuner:
Bjuv: 36,5%
Borlänge: 34%
Borås: 36,8%
Botkyrka: 58,3%
Eda: 34,7%
Emmaboda: 34,3%
Eskilstuna: 32%
Fagersta: 35,2%
Flen: 47,9%
Gislaved: 37,1%
Gnosjö: 41,4%
Göteborg: 43,8%
Haparanda: 58,1%
Helsingborg: 38,4%
Huddinge: 38,7%
Hultsfred: 42%
Hylte: 42,5%
Högsby: 47,1%
Järfälla: 42,3%
Katrineholm: 37,2%
Kiruna: 42%
Landskrona: 45%
Lessebo: 38,8%
Malmö: 59,8%
Mellerud: 37,4%
Norrköping: 34,6%
Olofström: 41,8%
Perstorp: 34,4%
Sigtuna: 42,6%
Solna: 44%
Stockholm: 37,8%
Sundbyberg: 51,5%
Sävsjö: 35%
Södertälje: 67,1%
Trollhättan: 35,9%
Upplands-Bro: 43,5%
Upplands-Väsby: 35,9%
Uppvidinge: 35,2%
Vingåker: 32,6%
Örebro: 33,7%
Överkalix: 37,1%
Åstorp: 38,9%
Ovanstående siffror kan förstås och förklaras med att en majoritet av alla de som talar svenska som förstaspråk och vilka i de allra flesta fall också är enspråkiga (d v s de infödda majoritetssvenskarna bland vilka mycket få är två- eller flerspråkiga överhuvudtaget) idag är över 50 år gamla och allt färre av dem är i grundskoleåldern medan de invånare i landet som framför allt har utomeuropeisk bakgrund omvänt är extremt unga och bland alla barn i förskoleåldern (d v s alla invånare i landet som just nu är mellan 0-6 år) så utgör de som har utomeuropeisk bakgrund kring en tredjedel av denna spädbarns- och småbarnspopulation.
Det ska slutligen sägas att mycket få av de ovanstående barnen och ungdomarna talar något av de fem nationella minoritetsspråken då det numera nästan uteslutande handlar om utomeuropeiska språk (såsom arabiska, somaliska, persiska, spanska och kurdiska) samt östeuropeiska språk (såsom bosniska, serbiska, albanska och polska) bland de tio-i-topp-språk som vårdnadshavarna anger att deras barn talar och det går också att påminna om att under medeltiden och fram tills tidigmodern tid så rådde antagligen samma typ av extrema mångspråkighet i landet som gäller idag.
Tobias Hübinette 
En kommentar